socionomstudent

Jag är hemma i Hfs, för påskfirande och försenat födelsedagsfirande. Jag fick en skrivare i present av mina föräldrar. :D Den är svart och fräck. Förutom att den har skrivaregenskaper kan den även agera scanner och kopiator. Kanonbra. Imorgon ska pappa hjälpa mig att få den att samarbeta med datorn och visa hur den fungerar, för en sån som jag som är oteknisk. Problemet blir sen bara hur jag ska få den till Örebro. Kartongen är inte direkt liten och nätt. Men det löser sig. Nu slipper jag sitta och ödsla tid på att skriva av våra grupparbeten för hand. Och kan skriva ut individuella uppgifter. Hur bra som helst. Tack mamma och pappa.

Nu ska jag ta och bläddra lite i Ekonomiskt bistånd, handbok från Socialstyrelsen. Det är inte en obligatorisk kursbok men jag har köpt den ändå, tänker den kan vara bra att ha både nu och i framtiden. Nu för att det är smidigare att läsa i en fysisk bok än i pdf-dokument på datorskärmen, och i framtiden om man hamnar på ett socialkontor.

Frida: Kan du skicka din mejladress så jag får din mejl igen? Det var så längesen vi pratade. Blev jätteglad när du gav livstecken genom kommentaren.


Ronja: Tack för dina frågor! Jag ska försöka svara så gott jag kan.

Varför valde du socionomutbildningen?
Jag läste upp gymnasiebetygen på folkhögskola. Där hade vi "tema" i ämnena religion, samhällskunskap, naturkunskap och historia. Det innebar att för varje temablock fick vi ett tema, och fick därefter välja inriktning på arbetena individuellt. Efter ett tag uppmärksammade min lärare mig på att jag nästan enbart, vad temat än var, valde inriktningar kring människor sociala situation. Det var så jag kom på att jag är väldigt intresserad av sociala frågor, och hur människor har det. Sen gjorde jag ett test på AF's hemsida som även det visade att jag skulle jobba med människor. Min klassföreståndande förslog socionom, och jag valde det för att då får man jobba med människor och det är ju ett väldigt brett yrke, många möjligheter när man tagit examen.

Vad har du för tankar inför framtiden efter universitetet?
Jag har inte riktigt tänkt så långt, eller jo, det är klart jag har. När jag läste termin ett var jag helt inne på att bli kurator på en skola. Nu vet jag inte riktigt, nu tycker jag det skulle vara intressant att vara biståndshandläggare till en början. Eller socialsekreterare och arbeta med ungdomar. I det långa loppet tror jag att jag kanske vill arbeta med utsatta flickor eller kvinnor. Men det visar sig, det är över 2½ år kvar tills min examen. Och som sagt var är ju yrket så brett, så man kan jobba med så många olika saker, och kanske byta jobb efter ett tag.

Är kurserna roliga hittills? Vilken har vart din favorit?
Jaa, jag älskar kurserna. Allting vi läser (nästan, vetenskapliga metoder är inte direkt min favorit) är intressant. Men den kursen jag gillat bäst hittills är den vi läst den här terminen. "Professionell handläggning och dokumentation inom socialt arbete". Den är så konkret, det är verkligen sådant man får arbeta med när man kommer ut i arbetslivet sedan, och jag känner redan att jag har lärt mig SÅ otroligt mycket som jag kommer ha nytta av i framtiden. Men även kurserna på termin ett, där vi fick lära oss om olika teorier och gå ut och göra fältrapporter, var intressant.

Lycka till med din socionomstart till hösten! Hör gärna av dig om det är något mer du undrar över, så ska jag svara efter bästa förmåga. :]

Jo. Såhär någonting var min liknelse. Man lägger ner en massa känslor och tid på någon i ett förhållande. Samma sak med tentan, man pluggar till den, tänker på den massor. Sen kommer man till en punkt i förhållandet där man vill gå steget längre i relationen. Det kan likställas med att man skriver tentan. I förhållandet kanske man säger "Jag älskar dig", det är när man sitter och gör sitt bästa i skrivsalen. The moment of truth kommer sedan. Antingen säger den man sagt man älskar det tillbaka (=man får G på tentan), eller så kanske personen blir vild och galen och skriker "jag älskar dig med, jag vill gifta mig med dig, jag vill spendera hela mitt liv med dig!" (=man får VG) eller så kanske personen säger "Jag vet inte riktigt, jag tror inte jag har så starka känslor för dig, det har varit kul men det är allt". I det sista fallet är det ett stort fett Underkänt på tentan.

Jag är inte riktigt säger på om min tenta älskar mig också. Faktiskt, om jag får G så är det inte med mycket marginal dessvärre. Det var fyra frågor på tentan. Vardera kunde man 5 poäng på, maxpoäng var alltså 20. För att få VG krävdes 16 och för att få G krävdes 11 poäng. Gränsen för G var inte så hög, kan tyckas, men jag undrar jag om jag ens lyckades få ihop så pass. Det var en fråga jag var helt lost på. Alltså rök i princip 5 poäng där. Och jag undrar om jag svarat så utförligt på de andra tre frågorna att jag blir godkänd.

Tre veckors vånda väntar nu i väntan på resultatet. I'm not so sure... Ställer in mig på omtenta i maj så blir det inte lika jobbigt att mötas av ett "U" när jag hämtar ut den.

Snart är det dags för tentahelvetet. Ska gå redan om en halvtimme. Vilket kommer innebära att jag kommer vara där nästan en timme för tidigt. Men jag är sån. Hellre för tidig (helst mycket för tidig) än att riskera att komma försent. Kommer man försent får man ju inte ens skriva tentan, så just idag är det extra viktigt att vara i tid.

Usch vad jag är nervös. Jag vill bara få G. Det känns lite som ett förhållande det här. Har investerat massor av tid och känslor (ångest, hopp, förtvivlan) i tentan och tänk då om jag inte får något tillbaka. (Om jag får underkänt). Den liknelsen lät mycket bättre i mitt huvud, det kanske är på grund av nervositeten som jag inte riktigt kan formulera mina tankar nu. Hjälp, tänk om det blir så på tentan också? Att det står still i huvudet. Att jag vet vad jag vill få fram, men inte lyckas, eller inte hittar referenser i böckerna fast jag egentligen borde ha koll på dem, så mycket som jag läst de senaste dagarna.

Jag skriver ikväll eller imorgon. Säger vad jag fick för känsla. Antagligen vet man redan efter man skrivit tentan hur det har gått. På ett ungefär iaf. Särskilt om det går käpprätt åt helvete. Men det gör det inte i mitt fall, säger vi. Positiva tankar nu.

Aaaaaaaaaaah.

Vad är egentligen "tentaångest"? Ordet använts flitigt i statusuppdateringar på Facebook. Och även av mig själv. Ändå känner jag mig rätt lugn, efter att ha tittat på gamla tentor. Fast samtidigt hur stressad som helst. Det är mycket jag borde hinna läsa innan fredag 14:15 fortfarande. Och tänk om jag läser på fel saker? Tänk om det kommer frågor helt olika den typ av frågor på de gamla tentorna? Det blir två heldagar av läsande nu. Seriöst. Jag ska låta bli att logga in på msn och Facebook helt och hållet tror jag. Eller internet öht. Det finns så många distraktioner. Har läst hur många meningslösa bloggar som helst idag, bloggar jag aldrig annars skulle ägna en sekund åt. Bara för att skjuta upp läsandet, ta paus i läsandet osv. Nej, imorgon och på torsdag blir det självdisciplin. Jag tycker inte det är pinsamt eller så, som en del verkar tycka, att få U på en tenta. Men jag vill bara inte behöva sitta och skriva i sex timmar till, en gång till, eller vänta på att bli godkänd i delkursen ända tills omtentan varit. Så jag ska fan fixa G. Även om det innebär no Facebook. Vilket förövrigt kan vara nyttigt.

Det är ju tur att man är så konsekvent... Eller inte. Jag pallar väl inte sitta ensam i "sockerlådan" fredag, lördag och söndag så jag tar tillbaka det där om moget beslut och inte träffa pojkvännen förrän efter tentan. Och jag KAN faktiskt plugga hos honom, det gjorde jag ju första månaden utan problem när jag pendlade därifrån. Plus att om jag är hemma blir det ändå inte att jag pluggar all min vakna tid.

I alla fall, idag fyller jag år. 24 år. Börjar känna mig rätt gammal, haha. Det innebär att jag är 26, ska fylla 27, när jag tar socionomexamen. Fast när jag säger det så låter det inte så gammalt. Då har jag ändå tid på mig att skaffa ett jobb, jobba ett tag och sen kanske det är dags att tänka på barn där någongång runt 30-sträcket. Fast det löser sig säkert automatiskt då. Det blir ändå aldrig som man tänkt sig.

Födelsedagen kunde ha varit bättre, men även sämre. Den började med att jag var död av trötthet när klockan ringde 07:20 imorse, för jag sovit dåligt. Tog mig ändå iväg till en föreläsning om vetenskaplig metod. Av en lärare som faktiskt har kommenterat min blogg, lite rolig kuriosa kanske. :] Efter föreläsningen grupparbetade vi. Kursens mest värdelösa uppgift hittills, jag blev så himla irriterad på den. Den var hur luddig som helst, och knappt ingenting fick man att gå på. Vi skulle göra en narrativ analys av ett kort uttdrag av en intervju. Skrapa ihop 2 A4 skulle man, men det var ju typ stört omöjligt. Hade det varit en individuell uppgift hade jag misslyckats kapitalt. Tur att man har en grupp vissa gånger, sex hjärnor är definitivt bättre än en. På seminariet om vetenskaplig metod, som är nästa tisdag, ska gruppen dessutom redovisa uppgiften muntligt i ca 20 minuter. Och jag lovar att hur mycket vilja man än har att försöka prata om den i tjugo minuter, så går det inte. Men vi hoppas på att det är fler grupper som inte fått ihop så mycket. Jaja, det värsta som kan hända är väl att vi får komplettera, och man FÅR väl faktiskt kritisera vissa grejer i kursen?

Sen hänger borde-tentaplugga-så-mycket-jag-hinner-molnet ständigt över mig. Jag har börjat, men jag blir stressad när jag tänker på hur mycket det är att läsa ännu, och vad som egentligen är relevant information inför tentan. Imorgon ska jag åka ner på stan och köpa överstrykningspennor och sådana där små färgglada lappar, så att jag kan börja märka ut sidor och stycken som är av intresse.

Ska även en sväng till Systembolaget och köpa lite alkoholhaltiga drycker. Det är klassfest på torsdag. Det kan nog bli bra, tror jag. Jag vet ärligt talat fortfarande inte exakt vilka som går i klassen eller inte. De flesta seminarierna vi haft hittills har vi haft i halvklass, så jag har egentligen bara stenkoll på vilka andra fem som går i min studiegrupp, och halvt koll på de andra två grupperna som vi har när det är halvklass-seminarier. Så jag ska ta tillfället i akt att lära mig allas namn och ansikten på festen. Jag är jävligt bra på att minnas människor egentligen, behöver bara höra ett namn och se ett ansikte en gång så har det fastnat sen. Bäst då att jag inte dricker för mycket alkoholhaltiga drycker, jag har hört att alkohol kan påverka minnet. ;]

Är väldigt trött nu, så jag ska ta mig till sängen och läsa i Socialstyrelsens bok om Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten tills jag somnar. Imorgon är det föreläsning, även den om vetenskaplig metod, men med en annan föreläsare än idag, han vi ska ha på seminariet om en vecka, mellan 09:15 och 12:00. Jag vet att jag sa att jag inte skulle gnälla över att börja 09:15, men faktiskt, det är tidigt nu! Allting är relativt!

Bloggdesignen är under konstruktion. Det ska inte vara moderelaterade bilder längst upp när det är klart. Inte nog med att detta är en blogg om universitetsstudier, utan mode är så långt ifrån mina fritidsintressen man kan komma. Tyvärr kan jag inte ändra design själv, så jag väntar på att den snälla människan som hittills hjälpt mig har tid att fixa det sista. Så länge får väl folk förknippa mig med högklackade skor då...

Skulle ju svara på ett par kommentarer jag fått. Till Stina vill jag mest säga att det är trevligt att någon vågar presentera sig, så att åtminstone ett nummer i statistiken inte är anonymt. Till Emma angående frågan om forumspel. Jag vet tyvärr inte. Det är två år sedan jag gick termin ett, och jag minns att jag missade forumspelen och fick istället göra en skriftlig komplettering. Vad jag dessvärre inte minns är vad mina dåvarande kurskamrater berättade om vad forumspelen innebar, men jag kan tänka mig någon form av rollspel? I alla fall minns jag att de jag pratade med sa att dagen med forumspelen var en av de roligaste dagarna på hela terminen, så det blir säkert kul för dig längre fram :]

Snart är det handledning med läraren för våran grupp. 14:15-15:00. Det är så drygt att vänta på att ge sig iväg, tycker jag. Efter handledningen ska jag åka till Karlskoga och pojkvännen över helgen. Sen ses vi inte mer förrän efter tentan, dessvärre. Jag har tagit det mogna, men oerhört tråkiga, beslutet att vara hemma nästa helg och tentaplugga. Ser fram emot när tentan är skriven, då blir det ganska lugnt ett tag eftersom det är påsk och så. Fast det är ju två veckor tills dess. Nu orkar jag inte sitta och vänta och vara rastlös särskilt mycket längre så jag tar väl mitt pick och pack och går till universitetet och väntar där istället.

Jag vet, jag är jättedålig på att uppdatera här. Önskar jag kunde säga att det är för jag använder varenda lediga stund till att plugga, men då skulle jag ljuga... Jag hinner ju med en hel del Facebook, tv-spel, filmer och att umgås med pojkvännen också, så egentligen borde jag kunna uppdatera här lite oftare.

I alla fall ska jag svara på Stinas och Emmas kommentarer i ett eget inlägg imorgon, men just nu tänkte jag bara ge ett litet livstecken. Och passa på att skriva att de senaste dagarnas grupparbetande har varit hur roligt som helst. Jag är nog inte ensam i gruppen om att ha skrattat så jag fått kramp i magen/nästan börjat gråta av skratt. Anledningen till detta har varit att vi inför morgondagens seminarium om utredningsmetodik, har gjort ett antal laborationer. Laborationerna har syftat till att visa hur olika människor uppfattar saker, och att ens eget minne sviker mer än man tror.

En av dagens laborationer var roligast. En i gruppen (i vårat fall var det jag) skulle skriva/hitta på en berättelse som var ungefär fem minuter lång, som skulle innehålla olika karaktärer, tidpunkter och platser. Jag blev därmed person A och fick i uppgift att läsa upp berättelsen för en annan gruppmedlem, person B. De andra i gruppen fick inte vara i rummet under tiden. När jag berättat för "B", kallade vi in "C" och B fick återberätta ur sitt minne för C, samtidigt som A (jag) skulle anteckna vad som skiljde sig i B's version emot originalberättelsen. Sen fick "D" komma in i rummet och "C" skulle berätta ur SITT minne, medan A och B antecknade ändringarna. Ni fattar grejen va? Så fortsatte vi tills alla i gruppen fått berätta/fått berättat för sig. Det var så jävla roligt, det var så mycket som ändrades och berättelsen blev kortare och kortare ju fler som återgav den. I slutändan hade huvudpersonernas namn ändrats, platser hade ändrats, viktiga delar hade utelämnats och falska detaljer lades till. Haha, fy fan vad lite man kan lita på sitt eget minne alltså! Dock var det intressant att vissa saker i berättelsen kom ALLA ihåg. Ja, det var roligt i alla fall.

Imorgon är det alltså delkursens näst sista seminarium (nummer 6 av 7), i utredningsmetodik. Därefter ska jag gå hem och börja tentaplugga på allvar, våran första salstenta är bara drygt två veckor bort. Det är lite panikartat, och det går inte att skjuta upp det seriösa tentapluggandet längre.

Och nu ska jag, i brist på skrivare, fortsätta skriva av gruppuppgiften (2½ datorskrivna A4-sidor) för hand så jag kan ha den som underlag imorgon på seminariet. På tiden att införskaffa en skrivare snart känns det som, måste göra det nästa gång CSN och lönen kommer. I och för sig finns det ju skrivare i biblioteket men jag har glömt bort hur man ens använder datorerna där och skriver ut. Det går väl att lära sig igen förstås, men alla gånger jag tänkt testa har varenda dator varit upptagen. Plus det är bekvämare med egen skrivare. Tills dess - kramp i handen.

Dagens läxa är att kolla BlackBoard sent på kvällen/på morgonen före en lektion eller en föreläsning. Det gjorde jag inte imorse, och således gick jag till universitetet i onödan, för dagens seminarium var inställt. Det var bara jag och en till från klassen som var osmarta nog att gå dit. Haha. Inte för att det gjorde sådär jättemycket, nu när jag bor tio minuters promenad från universitetet, men ändå. Från och med nu kollar jag alltid BlackBoard det sista jag gör innan jag går hemifrån.

Jag har stressat av förresten. Och har läst mig till att man inte kan få magsår på grund av stress, utan de orsakas av en bakterie, så jag slapp säkert det förra helgen och i början av förra veckan, då stressen nästan gjorde mig sjuk i övrigt. Men nu, nu är allting bra. Jag snabbade mig som fan och hade färdigställt lägenheten i fråga om att packa upp och möblera redan i tisdags kväll. Mindre än ett dygn tog det, jag ville få det överstökat. Och mina 22 kvm är mycket rymligare än jag hade vågat hoppas på, och möbleringen är perfekt. Jag trodde inte jag skulle trivas här, men det gör jag, väldigt mycket.

Det enda jag har att klaga på är att frysfacket är så litet, det går inte att storhandla direkt. Men man får väl veckohandla istället. Bilder kanske kommer senare... Med betoning på "kanske". Kunde ha gett er länken till. Facebook-albumet, men mitt efternamn syns då, jag vet inte hur man får bort det. Lite anonym vill jag vara.

Nu ska jag återgå till boken "Utredningsmetod avseende barn och ungdomar - baserad på anknytningsteori och sociallagstiftning" och uppgiften inför torsdagens seminarium. Det seminariet som blev inställt idag blir på onsdag istället, så det blir seminarium två dagar i rad.

Jag vet, jag vet. Dåligt med uppdateringar igen. Jag hade ju tänkt redogöra för de två seminarium vi haft, och kommunikationsövningen men jag antar att det inte blir av nu, såhär långt i efterhand.

Den här helgen har jag fått magsår tror jag. Har packat och jobbat och så helst skulle jag ha försökt få tiden att räcka till för att förbereda mig både inför morgondagens seminarium och inför tisdagens gruppträff men det har inte gått. Imorgon ska jag nämligen flytta till studentlyan i Brickebacken. Har således packat all ledig tid, och så har jag jobbat kväll igår och idag, vilket jag kände mig tvungen att göra då jag enligt de på facket (som jag fortfarande är medlem i, Kommunal that is) borde jobba ett par turer varje månad så att de hittar en lönespec att dra avgiften ifrån, annars blir det en himla massa krångel enligt utsago. Även om den här helgen passade sämst tidsmässigt att jobba, så kan det ha varit den enda helgen jag erbjöds jobb i februari.

Helgen har varit en mardröm, jag har stressat ihjäl mig, både psykiskt och fysiskt. Fattar verkligen att folk som stressar ofta verkligen blir sjuka och utbrända... Det här är inte hälsosamt. Imorgon fortsätter det. Då ska vi (vi=jag, min brorsa och mina supersnälla föräldrar som ställer upp i vått och torrt när jag flyttar, har flyttat fem gånger på fem år nu) dra iväg med flyttlasset på morgonkvisten och sen bära upp allt i lägenheten. Men som jag skrev, så är det även ett seminarium imorgon, så jag måste befinna mig på universitetet mellan 13:15 och 15:00. Har inte förberett mig så mycket som jag borde ha gjort heller, på grund av tidsbristen. Får göra det i bilen på väg till Örebro, min nya hemstad. Eller ny och ny, har redan bott där två gånger innan, men ändå.

Aaah, jag vill spola fram tiden en vecka eller två så att flytten är klar och jag har installerat mig osv. Synd att skolarbetet inte avstannar bara för jag flyttar, det hade varit superbra det.

Nu ska jag försöka stressa av och somna, jag ställer klockan på 06:45.

När jag bor i studentlägenheten i Brickebacken, påminn mig om att ALDRIG gnälla över att jag måste gå upp typ 07:45 (om jag börjar 09:15), för det är inte tidigt! 05:30 två dagar i rad är tidigt! Arrrghh. Så jävla trött idag, så jävla nära att jag stannade i sängen och somnade om sisådär fyra timmar till. Men en komplettering är inget jag önskar få på halsen. Kommunikationsövning idag.

Det kanske är på tiden att skriva ett nytt inlägg här nu, det var visst över en vecka sedan sist. Andra universitetsveckan är nu avklarad. Att jag inte uppdaterat socionombloggen beror på att det är mycket tankar och reflektioner (och även minnen sedan termin ett för två år sedan, mer eller mindre bra sådana) som har kommit upp till ytan sedan det hela drog igång på allvar. Då har jag prioriterat att skriva av mig i min privata dagbok. Vilket jag har skrivit så gott som dagligen i över åtta år, det är alltså en väldigt viktig grej för mig och den måste alltid få komma i första hand om jag måste välja.

Men i alla fall, jag ska försöka bättra mig och åtminstone ge korta uppdateringar i den här bloggen också. Veckan som gått nu har inte inneburit några obligatoriska träffar på universitetet, men varje dag har innehållit grupparbete eller föreläsningar. Har inte så mycket att skriva om det direkt.

På måndag är terminens första seminarium. Grupparbetet om förhandsbedömning som vi åstadkommit ska redovisas muntligt, men bara i ca tio minuter. Ingen fara. Jag ska nöta in det jag har att säga imorgon. Jag är hemma i Hällefors, jag kom hit igår. Alla trodde därför att jag skulle jobba, att det var anledningen till att åka hem. Men så var det inte. Visserligen jobbade jag en kvällstur igår, men den fick jag inte reda på förrän efter jag åkt hem redan. Jag ville helt enkelt komma hit för att få lite studiero. Inte för att jag säger att jag inte får det hos T, men det är ju lite si och så med självdiciplinen än så länge. Det finns fler distraktionsmoment hos pojkvännen än här.

I alla fall sabbades gårdagens planer på att plugga i och med jobbet jag fick. Desto mer blev det att göra idag. Vi har även en individuell uppgift som ska lämnas in på måndag. Den bestod av att på ett självständigt och sammanfattande vis redogöra för fem kapitel i boken "Barnavårdsutredningar - En kunskapsöversikt". Jag trodde det skulle ta max tre timmar att få ihop, särskilt eftersom jag redan läst igenom alla kapitel förra helgen och i veckan under grupparbetet, men jag bedrog mig. Jag började vid 12-snåret idag, strax efter 18 var jag klar. Det tog alltså dubbelt så lång tid som jag beräknat. Haha. Det märks även att jag är bra ringrostig när det gäller att plugga, men att jag även fått lite hjälp av distanskursen i marxism under hösten.

Hur som helst är det skönt att jag är klar nu. (Nåja, sånär som på lite finputs och att skriva ut det). Och att jag tvingade mig själv att ta nästan en heldag och inte bara göra hälften och spara resten tills imorgon som jag var frestad att göra. Jag vet inte vart jag läste det, men ganska nyligen läste jag tips om självstudier någonstans. Det stod att man skulle sätta på sig kläder man brukar ha när man är någon annanstans än hemma, och att man skulle sätta sig på ett ställe i bostaden där man vanligtvis inte sitter med datorn eller teven. För att på så sätt känna att man verkligen "jobbar" och inte blir distraherad eller förknippar platsen med något annat.

Så jag satte på mig jeans (och hur bekvämt är det att ha när man bara är hemma liksom?) och tog mina saker och förflyttade mig till ett annat rum. Det fungerade faktiskt hur bra som helst. Mycket bättre än när jag förra helgen försökte plugga i mitt rum, här där jag har datorn och gör i princip allting i vanliga fall. Den taktiken ska jag fortsätta med, men jag vet inte riktigt hur det ska gå till när jag flyttat in i min studentlägenhet på 22 kvadratmeter sedan. Då blir ju ställena att förflytta sig till ganska begränsade. Men det löser vi då.

Imorgon ska jag som sagt var finputsa den individuella uppgiften, öva det jag har att redovisa på måndag, skriva ihop ett gruppkontrakt för min grupps räkning och även börja läsa litteratur och spåna på frågorna inför nästa gruppuppgift.

Igår var det två föreläsningar, av samma föreläsare. En före lunch och en efter. Jag suktar efter en mini-PC så jag slipper skriva för hand, antecknade nästan tio sidor igår. Min hand gillar inte den, den får kramp. Åt även lunch med en ny kurskamrat. Vi åt på... hmm, heter restauragen Etage? Den pasta-restaurangen som ligger i Teknik-huset i alla fall. Nu åt ju jag bara en av pastasåserna, men jag tyckte inte det var värt 50:-. Dock ska jag inte döma ut den, för de andra såserna kanske var jättegoda. Men får jag i framtiden välja mellan den restaurangen och Kraka, väljer jag vegetarisk buffé på den sistnämnda, utan tvekan.

***

Idag fick jag veckans enda sovmorgon, till kvart i tio fick jag sova, sedan vaknade jag av att de väsnades med en grävmaskin eller något, för de renoverar lägenheten under T’s. Men kvart i tio räcker väl. Imorgon och på söndag börjar jag jobba 07.30 så i helgen får jag inte sova. Eller ta det lugnt. Åkte hem till Hällefors med buss i eftermiddags. Har hämtat ut min kurslitteratur som kom idag. Woho, den kom! Jag tar tillbaka allt dåligt jag skrivit om adlibris, för tydligen räknade de inte den dagen jag skickade beställningen som en vardag. Alltså höll de sitt löfte och skickade inom fem vardagar.

Nu kan jag plugga. Efter jobbet imorgon (och eventuellt en liten, liten powernap ifall jag skulle vara jättetrött om jag sover dåligt inatt), då jävlar. Då blir det begrava näsan i böckerna. Kurslitteraturen kostade mig förresten 3181:-. Jag köpte allt nytt, vilket kanske inte är helt nödvändigt. Men jag motiverar det med att jag inte hade tid att försöka få tag på böckerna begagnat, och att jag kunde unna mig det för jag får lön för december snart. December som innehöll en massa storhelgs-OB då jag jobbade i princip hela julen. Fast i framtiden ska jag leta begagnat, men då har jag ju tid på mig och vet lång tid i förväg vilka böcker som krävs.

Och nu ska jag sova så jag orkar upp kvart över sex.

Aaaah, jag blir galen! "Redan?" kanske ni tycker nu, tre dagar in på terminen. Men det jag blir galen på är att jag inte fått min kurslitteratur än. Jag beställde i torsdags förmiddag, så fort jag hade fått tag i kurslitteraturlistan. Från adlibris. Skickas inom 2-5 vardagar stod det, så det var ju lugnt tänkte jag. Det är bara det att idag har det gått fem vardagar. Torsdag, fredag, måndag, tisdag, onsdag. Och de har inte skickat böckerna än. Senast imorgon måste de skicka, då kommer det fram på fredag och allt är lugnt. Då har jag hela helgen på mig att läsa. Ska nämligen ha läst en massa på egen hand inför gruppträffen på måndag. Skickas det inte imorgon blir jag arg! Och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag vill inte börja terminen med att inte kunna bidra till grupparbetet.

En liten reservplan har jag. Imorgon är det två föreläsningar och jag slutar klockan 15. Då kan jag ringa T och be honom logga in på mitt adlibris-konto för att se om det skickats. Annars får jag åka till stan i Örebro och kolla om de viktigaste böckerna finns på Akademibokhandeln. Är det förresten någon som vet vart Akademibokhandeln på universitetet blivit av? Den låg inte där den låg när jag pluggaste sist. Googlar man står det att det ska finnas en där. Hmm?

Men fan, jag vill ha mina böcker. Pronto. Idag har det inte varit några föreläsningar och ingen gruppträff, och jag har inte kunnat plugga. Det har känts stressande och frustrerande. Har varit rastlös och inte kunnat njuta av en "ledig" dag. Varit nere på stan i Karlskoga, och stekt pannkakor åt T. Kunde ju ha botat min rastlöshet med att göra klart det sista på Marx-kursen som avslutas på lördag. Egentligen avslutas den med ett seminarium i Motala, men det är så jävla mycket nu. Har universitetsplugg att göra, måste hem och börja packa inför flytten den 15:e och så ska jag jobba i helgen. Så jag har fått en till skriftlig uppgift att göra istället, så jag behöver inte ta mig till Motala. Det är skönt, men samtidigt tråkigt för det hade känts mer som ett avslut att vara där på plats och höra de andras reflektioner muntligt, kunna ställa frågor om saker man inte förstått. (Vilket för min del är ganska mycket, haha, en del av Marx teorier har varit lite luddiga tycker jag).

Håll tummarna för att Adlibris sköter sig och skickar imorgon.

Jodåsåatte. Nu är jag officiellt socionomstudent igen. Dagen har varit bra. Eller, jag fick bra vibbar redan när jag registrerade mig i onsdags. Ännu bättre kändes det när schemat kom upp på mitt konto på studentforum i torsdags (vilket även innebar att registreringen var fullgod, jag nojade lite över det i onsdags eftermiddag eftersom mitt namn inte stod med på listan när jag skulle regga mig, och jag fick skriva dit mig själv) och jag såg att jag skulle få läraren som jag hade i delkurs 1 första terminen. Jag tycker hon är jättebra och jag gillade henne från start då. Så det var hur roligt som helst att se att hon skulle vara lärare för grupp E. Kände igen mig gjorde hon också, fast det i slutet av mars var nästan två år sedan hon var min lärare. Det trodde jag faktiskt inte, gud vad många elever hon måste ha haft sen dess... Fattar inte hur jag kunde få sådan tur att jag får ha henne som lärare en kurs till. :]

Förresten har jag inte skrivit att min kompis, L, som jag valde grupp E för att vi skulle hamna i samma grupp, avbröt termin 1 i höstas. (Den där meningen blev jättekonstigt formulerad, men jag är hur trött som helst så ni får ursäkta). Så vi går inte i samma grupp. Så jag kom till en helt ny grupp människor som redan känt varandra en termin, hur läskigt som helst ju. Dock har jag haft tid att smälta detta sedan november eller så, så det har inte varit någon jättefara. Plus att det kändes bra i den nya gruppen. Det hemskaste var när jag gick in i klassrummet (förlåt, lärosalen) och "alla" tittade på mig (kom in nästan sist också så alla satt redan ner) och säkert undrade om jag gått fel. Det fick jag för mig i alla fall, de kanske inte alls tänkte så. Och den lilla stunden varade ju bara några sekunder. Det gick till och med bra att presentera mig inför alla sedan och berätta om varför jag började igen och hur länge jag haft studieuppehåll. Plus att jag var inte den enda nya. Tre till var nya i grupp E. 

Men i alla fall, L började om på termin 1 idag, så jag får i alla fall träffa henne. Vi träffades på morgonen för att peppa varandra. 09.15-10 var det gemensam introduktion i Konserthallens aula. Sen träffades vi en snabbis igen, jag hade därefter hål till 13.15, men L hade en till introduktion till 12. Jag tog tillfället i akt och promenerade till Brickebacken för att titta om jag hittade dit (check) och för att kolla på lägenheten jag fått (check). (Från utsidan bara alltså). Det tog bara elva minuter att gå. Säkert kortare tid att gå tillbaka till universitetet igen, eftersom det var uppförsbacke på vägen dit. Det är väl det som är det bästa med lägenheten antar jag, att det ligger så nära. Annars vette fan... Hoppas det inte är för mycket festande där, och att jag inte får klaustrofobi på mina 22 kvm. Men det löser sig.

Sen mötte jag L igen, och vi gick till Kraka och åt vegetarisk buffé. Fast jag läst en hel termin förut har jag aldrig ätit i någon av universitetets restauranger innan. Premiär! Och det var asgott. Dock inget man kan göra varje dag, 60 kronor för lunch kanske inte passar en students budget.

Mådde lite illa när vi gått därifrån, inte för jag ätit för mycket, utan för det var dags för lektionen. Men det gick som sagt var bra. Läraren gick igenom lite, och sen blev vi indelade i par och fick prata om vilka förväntningar vi hade på kursen. Jag hade inte så många, mer än personliga, som att det blir skönt att komma in i studierna igen. Därefter blev vi indelade i de studiegrupper vi ska vara i hela terminen, och arbeta med ett fall. Den grupp jag hamnade i ska ha hand om ett ungdoms-fall. Det är perfekt. Jag är mest sugen på att arbeta med ungdomar när jag är färdigutbildad, som det känns nu, så det kunde inte bli bättre än att jag hamnade i en sådan grupp.

Och så slutade vi cirka klockan 15. Då väntade jag in L och vi tog bussen ihop till Resecentrum och jag klev på 504:an och åkte "hem" (till pojkvännen, that is). Hur trött som helst är jag just nu, som jag tror jag skrivit en gång redan, och jag kommer nog gå och lägga mig redan vid 21-tiden. T (pojkvännen) lagar just nu laxpasta åt oss. Lyx. Under tiden ska jag läsa lite i studiehandledningen så jag har koll.

Ciao.

Idag är det registrering. Det fick jag reda på hastigt och lustigt igår kväll. När jag anmälde att jag skulle börja läsa igen fick jag den 19:e som preliminärt registreringsdatum, så det var tur jag försökte få reda på datumet i tid. I alla fall, registreringen är mellan 10 och 15 men jag ska åka dit så jag är där vid 10 redan. Ska träffa en kompis som ska registrera sig för termin 1. Jag har inte helt och hållet koll på vart den är och inte hon heller, så det kan vara skönt att vara två och irra.

Är trött som fan, har varit uppe sen klockan 03:55 (somnade 00:30). Åkte med pappa till Karlskoga, han jobbar här och jag har min pojkvän här. Nämnda pojkvän vaknade när jag försökte smyga in, och sen kunde ingen av oss somna om. I alla fall, det är närmre och billigare att ta bussen från Karlskoga till Örebro än det är från Hällefors. Kommer nog våldgästa honom en del innan jag fått lägenhet i Örebro. Vilket jag redan iofs fått i praktiken, har fått erbjudande om fem stycken. Tre av dem står jag som nr 2 på, och två av dem är jag först i kön. Alla fem har inflyttningsdatum 15:e februari, och alla ligger i Brickebacken vilket är perfekt. Får se bara vilken av dem det blir. Tills det pendlar jag.

Lite nervöst är det att besöka universitetet igen efter så lång tid, men mest spännande. Efter registreringen återstår bara att försöka få tag på ett schema så jag vet när och vart jag ska befinna mig på terminsstarten på måndag. Det verkar dock lättare sagt än gjort. Har fått en länk till schemasök-sidan på Oru's hemsida, men antingen är jag dum eller så buggar det, för jag får inte fram något schema där. Nu hoppas jag på att mitt konto på studentforum kommer få ett schema efter jag registrerat mig. Just nu kan jag bara kolla socionomprogrammets gemensamma data.

Dags att duscha och göra mig klar, måste gå om femtio minuter.

Först och främst, statistiken på denna blogg förbryllar mig fortfarande. Jag har skrivit två inlägg på ett år om ens det, och det senaste i mars, men ändå har jag ett stabilt sträck på regelbundna besökare? Heck, ibland verkar den här döda bloggen vara mer populär än min vanliga "everyday life"-blogg. Är det samma envisa personer som går in här dagligen och tänker "IDAG måste hon ha skrivit ett inlägg" eller är det olika personer som hittat hit av en slump via en sökmotor? I guess I'll never know.

Förvisso, är det samma envisa personer som tänker att NU borde det ha kommit ett inlägg, så får de ju rätt idag. Jag skriver nu. För att berätta att jag efter tre terminers studieuppehåll tänker börja läsa igen i januari. Fick det bekräftat imorse, jag börjar på termin 2 i grupp E nästa termin. Jag fick mitt önskemål om grupp beviljat och allt, jag får börja i samma grupp som min kära vän L.

Det ska bli spännande att börja läsa igen, nu har jag andra förutsättningar än jag hade för 1½ år sedan. For starters, jag är inte längre sambo med en våldsam missbrukare som gör det omöjligt att få någon studiero eller ens koncentration över till att tänka på studierna. Och jag har jobbat 1½ år inom vården och genom det arbetet utvecklats som person och fått mer självförtroende.

Ska bli kul att plugga med L igen, vi hade så kul när vi gick folkhögskola ihop. Plus att det känns skönt med tryggheten att jag redan känner åtminstone EN person när jag hoppar in i en grupp som redan läst ihop i en termin och känner varandra sen innan.

Men det är även nervöst. Har ju inte pluggat på så länge nu. Eller, sen i augusti läser jag en distanskurs om marxism, men det är på halvtid och distans är inte samma sak. Jag ska ta fram min studentlitteratur ur garderoben fram igenom och damma av både böckerna och mina kunskaper. Fast först och främst borde jag slutföra nästa inlämningsuppgift på marxismkursen, ett monsterarbete om "Det borgerliga samhällets ekonomiska rörelselag".

Vi ses igen i januari! (Visste väl att jag gjorde rätt som inte dödade den här bloggen helt genom att radera den...)

Vem är det egentligen som besöker denna blogg dagligen fast ingenting skrivits på fem månader? Snälla, snälla ge er till känna så lovar jag att uppdatera en gång i veckan åtminstone. Lovar.

För er som inte förstått det har jag studieuppehåll även denna termin. Jobbar fortfarande som timvikarie inom äldreomsorgen.

Helt borta från studierna är jag dock inte, just nu håller jag exempelvis på att läsa "Genustrubbel" av Judith Butler. Jag vill förkovra mig inom feminism och könsfrågor, som jag är sjukt intresserad av och brinner för. Spelar ingen roll om jag fortsätter läsa till socionom (har ingen aning om det blir det, och när i så fall, om jag ska vara ärlig) eller bli exempelvis undersköterska, kommer antagligen ha nytta av det oavsett vad som händer i framtiden.

Ni får mer om ni tillkännager er, som sagt var. Blev alldeles chockad när jag såg att jag har besökare dagligen, fortfarande, fast jag inte loggat in här på många månader. Det är coolt. Uppenbarligen finns det ju ett intresse för den här lilla meningslösa bloggen, så kommentera nu och säg varför ni fortfarande besöker den.

Och svar till Lina (om du nu läser det här en och en halv månad senare): Det var väldigt blandade åldrar i den klassen jag gick i, men du behöver inte känna dig "för ung" om du är 20, det var många som var mellan 20 och 25 typ. Och välj Örebro före Uppsala, såklart! =)

Har loggat in på studentforum idag och fått se att jag har godkänt i delkurs II nu, vilket innebär att omtentan blev godkänd. Bra va? Ett längre inlägg kanske kommer när jag orkar. Nu slipper jag iaf tänka på läsandet tills jag börjar igen, när nu det blir. :P

Omtentan lades ut på BlackBoard i måndags. Jag visste att den skulle det, ty jag hade mejlat till Vanja och frågat, och hon svarar alltid på ens frågor (det är det faktiskt inte alla på universitetet som gör), snabbt också. Eloge till henne. Den ska lämnas in imorgon, och jag blev klar för någon timme sedan. Lite jobb och så har kommit i vägen, men jag är klar ändå! Alla frågor är besvarade! Som kanske inte alla av er vet, så bor jag numera (tillfälligt) hos mina föräldrar igen. Jag sa inget om att jag hade omtentan den här veckan till kära mor och far. Jag ville inte höra eventuella kommentarer i stil med "Borde inte du plugga istället för <whatever else I'm doing when I'm home>?". I fredags sa jag det dock till mamma, mitt behov av att gnälla över hur bitchig tentan var översteg behovet av att inte behöva höra kommentarer som jag ovan nämnt. Dessutom behövde jag en spark i arslet, att jag var medveten om att mamma visste om tentan gjorde att jag la ner mer tid på den än annars kanske.

Hur som helst, jag kommer bli jätteledsen om jag inte får godkänt den här gången. Jag är mycket väl medveten om varför jag inte fick G sist. Förutom att tenthelvetet var skitsvårt då, så besvarade jag inte ens hälften av frågorna och lämnade in tre sidor när tentan skulle vara på fem. Klart man får U då. Jag visste ju om det, men jag gjorde ändå mitt bästa utifrån de förutsättningar jag hade då (mådde verkligen piss). Omtentan utgick ifrån samma reportage som i våras, "Utan Jesus stannar Sverige", men med andra frågeställningar. De här frågorna var också skitsvåra tycker jag, och jag har känt för att ge upp stundtals, men det har jag ju inte gjort. Jag har besvarat alla så gott jag har kunnat, och verkligen lagt ner tid på det.

Det återstår att se om det räcker. Jag hoppas verkligen det, för nu är jag jättetrött på religiösa frivilligorganisationer och allt det innebär, jag orkar inte göra om skiten en gång till! Jag kommer hålla mina tummar hårt i tre veckor tills resultatet kommer.

Ska åka de åtta milen in till universitetet imorgon och skriva ut och lämna in tentan. Det kommer kännas mysko att åka dit efter flera månader, när jag inte studerar längre heller. Kanske ser mina forna studiekamrater i korridorerna någonstans, hoppas på det. :)

Kan inte ni också hålla tummarna för att jag lyckas få G på omtentan?