Nervös som fan.

Så sjukt jävla nervös. Ska snart gå till universitetet och se om man får hämta ut omtentan. Man borde få det, då det gått 15 arbetsdagar sen den skrevs. Vet att det kändes jävligt bra efter jag skrivit den, men man vet aldrig, kanske missuppfattade jag frågorna helt och fick hjärnsläpp utan att jag tänkte på det då. Eller om läraren som rättade hade en oerhört dålig dag och gav snålt med poäng. Om jag får U på den igen, så blir pressen enorm på att klara hemtentan. Eftersom då måste jag klara den för att få gå vidare till termin tre till hösten. Och det vill jag ju, som fan!

Har drömt om att jag hämtat ut tentan hela natten, knappt kunnat sova ordentligt. Shit, trodde inte jag skulle vara såhär nervös faktiskt. Jaja, om en timme eller något vet jag kanske...

Hemtentan

Hemtentan kom ju i fredags. Har hittills inte lyckats skriva något, bara läst och gjort research. Igår var jag till och med på universitetet, trots att det var lördag. Är faktiskt taggad till att skriva minst halva nu, om det går. Den är upplagd på samma sätt som salstentan var. Två uppgifter, som är uppdelad i a- och b-uppgifter, så alltså fyra uppgifter totalt egentligen. Varje fråga ger 5 poäng. Gränsen för G är som på salstentan, 11 poäng och VG är 16. Den känns lite knivig men inte omöjlig. Borde kunna få ihop 11 poäng i alla fall. Hoppas jag.

Ska börja skriva så fort jag bloggat klart. Men jag är så trött. En kurskamrat kom över igår kväll och vi kollade på ESC och pratade, blev ganska sent, och så var jag tvungen att gå upp tidigt imorse för att jobba i ett par timmar. Fastnar med en massa annat, fast jag nu försökt börja skriva sen jag slutade jobba för en timme sen. Bland annat en massa intressanta rättsfall. Försöker hitta ett som är relevant för tentan, men hittar en massa andra som jag inte kan låta bli att läsa istället. Exempelvis en som ansökt om ökat bistånd för matkostnader, då personen hade bulimi och ansåg att hon behövde handla mer mat än genomsnittet i och med det. Haha, kunde hon inte ha ansökt om bistånd för vård istället? Det gick såklart inte igenom i rätten.

Nej, nu skriver jag istället.


Sommarloooov (?)

Idag var sista dagen på universitetet, nu ska vi inte träffas i klassen eller gruppen mer förrän nästa termin. Det känns således som om sommarlovet redan börjat, och det var lite vemodigt att gå därifrån idag. Kommer sakna läraren, hon är verkligen hur bra som helst, klassen gav henne blommor som ett tecken på uppskattning. Kommer även sakna "min" grupp, tycker vi har samarbetat bra under terminen. Visst har vi haft lite mindre konflikter och så, men det är ju bara naturligt när man föses ihop med fem andra man själv inte valt att arbeta med, och när alla fungerar på olika sätt. Men nu på sista delkursen har vi verkligen funnit varandra och arbetat hur bra som helst ihop, varit effektiva samt har det blivit bra många ont-i-magen-skratt. Så jag kommer sakna mina fem gruppmedlemmar lite också, till hösten blir det ju nya grupperingar.

Vi fick ingen komplettering på våran sociala utredning heller! Fan vad skönt! Men det är faktiskt inte sommarlov även om det känns som det, utan på fredag får vi hemtentan och ska ägna oss åt den i en vecka. Sen är det lov. Om man nu kan se det som lov när man måste jobba i princip hela sommaren. Jag har faktiskt två jobb detta år.

Men såklart hinner jag vara ledig lite också och göra roliga saker. I februari bokade jag min biljett till festivalen Metaltown, tanken var att jag skulle ha det som tröst när studierna kändes tunga och jag behövde något roligt att tänka på. Fast nu har ju studierna gått så bra och varit så roliga att jag ens inte behövt trösta mig med tanken, men Metaltown blir det ju såklart ändå, om cirka tre veckor.

Har tänkt att skriva om våra redovisningar av de sociala utredningarna, hur det gick till när vi opponerade och agerade socialt utskott också, men det får bli en annan dag.

--
Btw, jag har härmed lyckats att inte vara frånvarande på en enda gruppträff eller ett enda seminarie, rollspel, kommunikationsövning, redovisning osv på hela terminen. Ger mig själv en klapp på axeln!

Kanonbra klass.

För en vecka sen vid den här tiden ungefär, kom jag hem från den längsta universitetsdagen denna termin. Eller ja, befann mig bara på universitetsområdet mellan 08:45 och 16:00 ungefär, och jag hann (i sällskap av en gruppmedlem) hem i ungefär en timme och sen träffades folk från klassen upp vid uni igen för att åka ut till en klasskamrats mysiga hus på landet några mil utanför Örebro. Detta för att någon kommit på idén att det vore en bra och trevlig grej att träffas utanför campus och dela med sig av erfarenheter. (Bra som dåliga). Och personen som kom på detta går i min grupp, jag är så stolt! ;) Nej, men det var ett jättebra initiativ, att dela med sig. Dels för sin egen skull men främst för att man kan lära sig så otroligt mycket av varandras historier. Till och med läraren i vår klass sa att det var en bra idé när hon fick höra om det.

Vi var sjutton personer (av ca 35 i klassen) som medverkade. Bra uppslutning ju! Ungefär hälften joinade. Jag ska inte berätta så mycket mer, för vi ingick ett muntligt kontrakt om tystnadsplikt/sekretess. Ska bara skriva att det var fyra personer som delade med sig av sina berättelser. Jag var en av dem, tro det eller ej. Berättade om anledningen till varför jag tog studieuppehåll. Pratade i säkert över en halvtimme, inför sexton andra personer. Lite imponerad är jag av mig själv, historien innehöll ganska jobbiga saker. Men jag fick ett superbra bemötande och komplimanger efteråt om att jag var stark som orkade berätta, och de sa att jag berörde. Jättenyttigt var det hur som helst. Både för mig att få berätta, och att få lyssna på de övriga tre som delade med sig. Lärde mig mycket genom deras narrativer också! Och så blir jag imponerad av min klass, som är så mogen och faktiskt redan ställer hur professionella frågor som helst. En del som ställde följdfrågor till oss som berättade blev jag mäkta imponerad av, de skulle av frågornas art redan ha kunnat vara färdigutbildade socionomer liksom...

Jag har hur som helst hamnat i en kanonbra klass. Även fast jag egentligen lämnade önskemål om att gå i just den klassen/gruppen för att jag redan hade en kompis som gick där, som sedan ju avbröt, det var verkligen tur att jag valde just denna ändå. Vi ska ses fler gånger och fortsätta att berätta.

---

On a not totally different note, så har jag ansökt om att bli volontärarbetare på Kvinnohuset i Örebro. Ska få gå på personlig intervju till hösten när de startar upp nya studiecirklar. Jag vill engagera mig.

Nu är även ledigheten slut, och imorgon ska vi ses i gruppen och lägga sista handen på utredningen. (Kanske krävs mer än imorgon, dock, den ska vara inne på torsdag). Har korrekturläst den, och journalen, totalt 26 sidor, idag. Men nu ska jag snart knyta mig, är kvar hos le boyfriend så jag åker imorgon bitti härifrån till Örebro.

Intensiv vecka.

Det har varit en intensiv vecka av flera olika skäl. Bland annat har vi i gruppen träffats jättemycket och skrivit klart nästan hela den sociala utredningen. Jag drömmer till och med om de fiktiva personerna i utredningen om nätterna nu. Det känns nästan som om de finns på riktigt, så mycket har vi arbetat kring dem. Ida och Anders och mamma Lisa som gick bort i bröstcancer 090314. Kan nästan deras påhittade personnummer utantill också. Jag sökte till och med på Ida och så hennes efternamn på Facebook och valde den tjejen som var mest lik bilden jag har av henne i mitt huvud. Och även hennes pappa Anders fick en sökning på Fejjan. Det fanns faktiskt två personer som liknade dem jättemycket! Haha, scary.

Anders har svårt att hantera sorgen efter hustrun Lisas frånfälle. (Frånfälle, hahaha. Internt. Skrattade så vi fick ont i magen och mitt smink rann).

Jaja, jag ska inte pladdra på om saker ingen förutom gruppen förstår i alla fall. Skulle egentligen mest bara skriva en kort uppdatering om att en längre (och mer seriös) uppdatering kommer inom en snar framtid. Vår grupp har nu unnat oss en fyradagars-helg. Väl förunnat, det är vi värda efter allt slit denna vecka.

Nailed it!

Yes, omtentan är nu skriven. Fast jag somnade runt 05-tiden imorse och vaknade en gång i timmen tills jag gick upp klockan 12, och således var jättetrött och inte hann läsa mer innan jag gick, så känns det verkligen som att I NAILED IT. Jag skrev fyra sidor mer än förra gången, jag kände mig säker på alla frågor, det kändes inte som om jag var ute och cyklade på någon. Och jag behövde inte utnyttja all skrivtid heller, utan lämnade in den 1½ timme innan tidsfristen tog slut.

Om jag får gissa kommer jag få 14 poäng. Om tre veckor kommer svaret, men jag tänker inte gå runt och oroa mig för jag blir hur förvånad som helst om jag inte klarar G-gränsen i alla fall. Då har jag uppenbarligen noll i självkännedom, ingen kontakt med verkligheten och borde avbryta studierna med omedelbar verkan. Men jag har bra självkännedom och jag satte den, den dumma omtentan.


Ökat självförtroende.

Idag är jag lite stolt över mig själv. Och jag har fått oerhört mycket mer självförtroende efter idag bara. Vi hade nämligen samtalsövning idag mellan 09:15 och 12:00. Jag spelade både socialsekreterare och klient i en annan grupps "fall" (vilket jag anmälde mig frivilligt till). Tyckte det gick bra att vara socialsekreterare ihop med en till ur min grupp. Samtalet flöt, jag kom på frågor att ställa.

Men det som var bäst, var när jag blev "inkallad" till den andra gruppen. Jag skulle spela en fyrabarnspappa som misshandlade sin fru, och vars yngsta son blivit aktualiserad hos socialtjänsten efter en anmälan från både grannar och förskola. Var sjukt nervös innan, över vad jag skulle säga/hitta på, när jag nu satt i en annan grupp med folk i klassen jag inte riktigt känner så bra. Två av dem var socialsekreterare, och tre var observatörer och antecknade det som sades. Men det gick över förväntan bra, och jag som trodde jag var dålig på rollspel fick nytt självförtroende. Svaren på frågorna "socialsekreterarna" ställde bara kom till mig. Helt automatiskt utan att jag behövde tänka efter särskilt mycket. Lite läskigt var det, levde mig verkligen in i rollen som den mansgrisen jag gestaltade.

Det var bara en eller ett par saker jag fick tänka lite på. Till exempel på frågan om vad "jag" skulle ha velat ha för jobb om jag inte hade det befintliga jobbet. Till slut klämde jag till med "trädgårdsmästare". Efteråt frågade en i gruppen jag gästspelade i, om det var något freudianskt att jag svarade just det kanske lite udda yrket. Men jag personligen avskyr trädgårdsarbete. Så kanske var det freudianskt i alla fall, eftersom jag även hatade rollen jag spelade.

Hur som helst, jag utvecklas! Förr fick jag magont bara av att tänka på rollspel/samtalsövningar, idag tyckte jag tll och med att det var roligt och tiden bara flög iväg. Efter idag behöver jag inte ens vara nervös inför framtida dylika övningar. Jag klarar ju det där galant.

Efter lektionen eller vad man ska säga, grupparbetade vi i några timmar. Skrev på den sociala utredningen. Det gjorde vi hela dagen igår också, så vi har redan kommit en bra bit på väg. Det känns skönt.

Det är helt sjukt vad snabbt terminen har gått också. Efter den här veckan, som ju tar slut imorgon, är det bara fyra veckor kvar av de ursprungliga tjugo. Varav en vecka är hemtenta-vecka. Mina kurskamrater börjar tala om att de längtar efter sommarlovet, men jag gör ärligt talat inte det. Men det beror säkert på att de har läst ända sen i september, och därför känner att det ska bli skönt med sommaruppehåll. Jag har ju bara läst sen i januari och jag fullkomligt älskar det! Jag älskar att plugga på universitet nu. Det gjorde jag inte på termin ett, men då hade jag inte heller rätt förutsättningar. Och innan jag började i januari så jobbade jag 1½ år och sommarlovet nu innebär jobb hela sommaren igen. Jag är inte direkt jättesugen på att jobba igen, det känns som om jag precis kom därifrån ju.

Meeen, det är trots allt fyra underbara veckor med studier kvar innan dess. Det enda smolket i guldbägaren (säger man så?) är omtentan imorgon. Hoppas jag får en bra feeling efter den, typ "YES, I nailed it!". Då kan jag njuta fullt ut av studierna återstoden av terminen.

Så kanske att jag borde läsa lite till nu. Även fast det känns som om jag har superbra koll den här gången. Ja, klart jag klarar den imorgon. Det gör jag. Och gör jag INTE det, ja, då får jag väl göra om den till hösten igen. För att få gå vidare till termin 3 krävs det att man har tagit totalt 45 högskolepoäng. Termin ett gav mig 30. Och jag får 15 till för delkurs två denna termin, för jag är hundra procent säker på att jag klarar den avslutande hemtentan den här terminen. Så då har jag ju 45 och får gå vidare. Faaast, jag kommer ju få 60 poäng, för jag SKA klara omtentan imorgon. Det bara är så. I'm confident.

Seminarium 11 av 11.

Idag var det terminens elfte och sista seminarium. Det hette "att arbeta med sociala utredningar", men det vi diskuterade i tvärgrupper var de vetenskapliga artiklar vi gruppvis granskat och skrivit om, samt en individuell uppgift om svikna barn. Eller rättare sagt hur man ska bemöta barn och deras föräldrar på ett professionellt sätt och vad yrkesauktoritet innebär och så. Sista timmen av seminariet var mer som en lektion. Vi fick göra en självvärdering på baksidan av våra individuella uppgifter innan vi lämnade in dem. Betygsätta (1-5) dels den skriftliga uppgiften och dels vårt deltagande på seminariet. Synd att det inte var förra skriftliga uppgiften, om våldsutsatta kvinnor, som vi skulle självskatta. Den hade jag gett mig 4,5 på. Den om "svikna barn" kunde jag inte ge mig mer än tre på. Och just detta seminarium var inte mitt bästa, så där gav jag mig en tvåa. Jaja, så länge man är medveten om sina tillkortokommanden och jobbar på dem är det nog ingen fara.

Sen gick i alla fall läraren igenom vår nästa uppgift, vår största uppgift. Vi ska skriva en social utredning. Det ska bli hur spännande som helst. Ska träffas i gruppen på onsdag och börja med den. Imorgon har vi inget på universitet, då ska jag repetera inför omtentan på fredag. Men jag tänker inte sitta och råplugga i flera dagar som jag gjorde inför förra, jag tycker jag har mer koll nu ändå. Fast ett antal timmar lägger jag ner ändå.

Förresten, läraren sammanfattade vad vi hittills gjort på termin två och vad vi har kvar att göra. För er som kanske läser och funderar på att söka till socionom och undrar vad man egentligen gör lite mer konkret under utbildningen:

Vi har arbetat med/gjort:
Dokumentation
Anmälan/ansökan
Förhandsbedömning
Inlett utredning
Bistånd
Kritisk utredningsmetodik
Sekretess
Lagstiftning

Vi har kvar att göra:
Skriva utredning
Skriva klart journalen
Komma med förslag till beslut
Genomförandeplan
Vårdplan
Utredningen ska till utskottet för beslut

RSS 2.0