socionomstudent

Det går framåt med hemtentan. Sakta men säkert. Med betoning på sakta. Men jag kanske snart vågar hoppas på ett G.

En annan sak som hänt är att jag börjat som volontär på Kvinnohuset nu. Fick komma på intervju i början av september. Det var lite som en vanlig anställningsintervju, fick säga mina starka/svaga sidor och varför just jag skulle passa att jobba där osv. Så jag fick "jobbet". I torsdags var det studiecirkel för nya volontärer (totalt nio), den första av sex studiecirklar där vi får lära känna varandra men först och främst lära oss om mäns våld mot kvinnor. Jättespännande känns det!

Eftersom att socionomprogrammet på Örebro universitet inte har praktik förrän termin 5 så känns det bra att få pröva på att jobba lite inom socialt arbete innan dess, för att se om man pallar trycket liksom. Det är en sak att läsa om utsatta människor i böcker, en annan sak att möta på riktigt. Jag kan lätt bli tårögd när jag hör eller läser om hemska öden, men det kan man ju inte bli när man sen ska vara den professionella som ska hjälpa. Så detta är jättebra övning, för att se hur jag reagerar "på riktigt". (Det tror jag dock att jag gör, lyckas skilja på mitt privata och mitt professionella jag, har ju jobbat ganska många år inom äldreomsorgen och där kan man möta mycket sorgligt också).

Sen verkar det vara en hur bra grupp med volontärtjejer som helst. En tjej blev färdig socionom i våras, och en annan tjej går också T3 visade det sig, fast i en annan grupp förstås. En tjej läser T5 till psykolog. Kul att det var fler studenter :]

Längtar redan tills nästa studiecirkel, som är på tisdag kväll. Tills dess ska jag vara klar med tentan så slipper jag tänka på den då. (Tentan ska vara inne på onsdag klockan 14).

Det som jag missat att skriva om på sista tiden är några föreläsningar, grupparbete angående artikelgranskning, två SPSS-lektioner, två handledningar och grupparbete angående den vetenskapliga artikeln/b-uppsatsen vi ska skriva sen. Men det är inte roligt att skriva särskilt detaljerat om det i efterhand, så jag får väl försöka skärpa mig och skriva mer regelbundet i fortsättningen.

Nu är det hemtentavecka iaf. Maxpoäng: 75, VG: 56, G: 38. Ett VG är för min del helt uteslutet. Jag hoppas jag kan få G, då blir jag glad. Två av frågorna fattar jag inte alls. När man måste räkna lite och skit. Men de har i alla fall varit snälla och bara lagt 15 poäng på de mer "matematiska" frågorna så är man som jag, sifferdum, så är det ändå inte kört. Tack och lov.

Bara för att inte statistiken ska sjunka. Hade Workshop I i onsdags, i en datasal, men det var som en vanlig lektion/föreläsning. Och i torsdags träffades vi i den nya gruppen (som då för tillfället bara bestod av mig och två till, men som senare på eftermiddagen fick ytterligare en medlem) och letade upp två engelska vetenskapliga artiklar, en kvantitativ och en kvalitativ, som vi ska granska.

Sådär. Mer ingående inlägg kommer när andan faller på.

Jag tar tillbaka det där med mjukstart. Visserligen blev två föreläsningar förra veckan inställda, så det var bara två eftermiddagar man behövde vara där. Men så sjukt mycket att läsa! 18 kapitel i tre olika böcker hade vi. Säkert bortåt 700 sidor. Hamnade lite efter på en gång då vi inte fick tillgång till kursmaterialet på BlackBoard förrän på tisdagen och visste vad vi skulle läsa förrän då. Personligen ligger jag fortfarande efter, så imorgon blir det antagligen att läsa i stort sett hela dagen. Måste öva upp min självdiciplin igen efter sommaruppehållet, wish me luck.

Här har jag inte varit inloggad på flera månader, men det var roligt att se att jag fortfarande har besökare kvar. Ganska många till och med. Har hur som helst inte hunnit med bloggen i sommar, då jag som sagt var har haft två jobb och således jobbat mer än heltid för det mesta. Fast jag fick en vecka ledigt innan terminstarten, och igår började ju termin 3, så nu ska jag vara aktiv här igen. Så ni vet. ("Thank you, come again!")

Termin 3 började igår eftermiddag med en föreläsning samt registrering i form av upprop i föreläsningssalen. Egentligen skulle vi ha fått en introduktionsföreläsning också, men den kursansvarige var sjuk så det blev mest bara en vanlig föreläsning, om vetenskapsteori. Själva kursen vi läser nu delkurs ett heter "Vetenskaplig metod och utvärdering i socialt arbete". Det låter inte direkt jätteroligt, men föreläsaren igår slog huvudet på spiken när han sa "frågan ni många säkert ställt er är varför har vi nytta av det här om vi inte tänker forska?" och så förklarade han varför socionomer ändå har nytta av det. Så det blir nog bra.

Det blev lite mjukstart, föreläsning igår på eftermiddagen, följt av en ledig dag idag, och så en eftermiddagsföreläsning igen imorgon. Har fått tillgång till material på BlackBoard och läst igenom studiehandledningen nu på morgonen i alla fall. Och så är min kurslitteratur "under transport" sedan 04:30 imorse så jag hoppas att den anländer till Konsum i Brickebacken under dagen så jag kan hämta ut den i eftermiddag och börja läsa. Kände mig helt lost igår på föreläsningen eftersom jag inte läst något om ämnet innan direkt. Tror det är extra viktigt (i alla fall för mig) att läsa den anvisade litteraturen för att kunna hänga med och fatta allt på föreläsningarna.

Så det är bara att vänta på ett sms från Posten nu. Kanske drar jag ner på stan om en stund för att kolla på Gudrun Schyman som ska prata feminism på Stortorget, och för att handla mig en filofax/kalender. Min höst kommer vara full av saker, bäst att ha en kalender då så inget glöms bort, haha.

Förresten fick jag G på hemtentan som avslutade termin 2. Skulle ju ha skrivit det förut, men det blev inte så. Har inte hämtat ut den än, ska göra det imorgon, så jag får se om det var nära G-gränsen, eller närmre VG-gränsen, kan ju vara spännande att se. Men gött att få G hur som helst och slippa omtenta igen.

Snart är det två veckor sen jag lämnade in tentan (lämnade in den på onsdag eftermiddag), och jag har inte pluggat ett dugg sen dess. Är tämligen säker på att jag får G, det är väl säkert två veckor kvar tills resultatet kommer upp på studentforum. Midsommarafton är en röd dag, alltid ska det vara en röd dag under rättningsperioderna så man får vänta flera dagar extra.

Eller jag ljög, jag har pluggat, lite. Idag, faktiskt, så slog jag upp Nya Sociallagarna. Det är ju tråkiga fotbolls-VM på tv (TRE matcher per dag som min pojkvän envisas med att se) so what to do? Nästan två veckor har gått sedan jag läste något socionomrelaterat och jag läste ett avsnitt jag inte tidigare läst. 5 kap. 4 § SoL, eftersom att om ett par veckor börjar jag inom äldreomsorgen igen så varför inte. Under tiden jag väntar på att börja där blir det telefonjobb samt festivalande och annat trevligt.

Bloggen lär väl vara i stort sett ouppdaterad under sommaren, men jag hoppas att ni läsare återvänder till hösten (det är faktiskt en nätt liten skara nu, ungefär 100 besökare i veckan), eller tittar in då och då, kan ju faktiskt få för mig att uppdatera. När tentaresultatet kommer om inte annat.

Har lite orättvisor att ta upp idag, faktiskt. Hade inte behövt vara nervös, min första känsla (som jag hade när jag precis skrivit klart tentan) visade sig stämma. Jag fick 18 av 20 poäng, alltså VG. Detta är dock inte jättemycket att skryta över, då 44% av alla som gjorde omtentan också fick VG, 56% fick G, 0% fick U. Ett tecken på att omtentan var lite för lätt kanske? Eller är vi alla som gjort omtentan grymt duktiga och har genom att plugga mer lärt oss massor? Jag tror lite på alternativ ett, faktiskt, det var bra mycket lättare frågor på omtentan än på första tentan. Vilket jag kan tycka är lite orättvist mot dem som fick G på första tentan, eftersom att om man har G i en kurs får man inte göra om en tenta för att höja sitt betyg. Själv hade jag blivit störd, om jag klarat G på första tentan och sen fått nys om att frågorna på omtentan var hur mycket enklare som helst. Jag förstår verkligen de i min klass som är irriterade på detta.

Det finns ju två alternativ, eller kanske tre? Alternativ ett, om man får U på första tentan ska man inte kunna få VG på omtentan, bara G. Men det är också liiite, liiite orättvist för man kanske var sjuk så man missade originaltentan, eller hade en extremt dålig dag när man skrev tentan och då ska man få chans att få VG på omtentan. Men då kommer vi till alternativ två, att om man får G på första tentan men blir missnöjd över det ska man få anmäla sig och göra omtentan, och få chans att få VG. Det verkar faktiskt mest rättvist. Alternativ 3 är ju att de gör omtentan minst lika svår som första tentan. Jag vet inte om detta bara var en ren tillfällighet, och sen beror det ju på vad man uppfattar som "enkla" frågor, men det kan inte vara en tillfällighet att bara 11% fick VG på originaltentan och 44% fick det på omtentan.

Alternativ fyra, som det ser ut i dagsläget, är att om man verkligen, verkligen vill ha VG, så kan man ju alltid lämna originaltentan blank och därmed göra så att man får U medvetet, för att sedan chansa på att det blir lättare frågor på omtentan.

Men men, det är som det är, jag är såklart nöjd över mitt VG ändå. Särskilt att jag bara fick två poäng ifrån maxpott. Fick 5+4+4+5. Woho.

Och jag har skrivit klart 75% av hemtentan nu, så snart är terminen slut! :]

Så sjukt jävla nervös. Ska snart gå till universitetet och se om man får hämta ut omtentan. Man borde få det, då det gått 15 arbetsdagar sen den skrevs. Vet att det kändes jävligt bra efter jag skrivit den, men man vet aldrig, kanske missuppfattade jag frågorna helt och fick hjärnsläpp utan att jag tänkte på det då. Eller om läraren som rättade hade en oerhört dålig dag och gav snålt med poäng. Om jag får U på den igen, så blir pressen enorm på att klara hemtentan. Eftersom då måste jag klara den för att få gå vidare till termin tre till hösten. Och det vill jag ju, som fan!

Har drömt om att jag hämtat ut tentan hela natten, knappt kunnat sova ordentligt. Shit, trodde inte jag skulle vara såhär nervös faktiskt. Jaja, om en timme eller något vet jag kanske...

Hemtentan kom ju i fredags. Har hittills inte lyckats skriva något, bara läst och gjort research. Igår var jag till och med på universitetet, trots att det var lördag. Är faktiskt taggad till att skriva minst halva nu, om det går. Den är upplagd på samma sätt som salstentan var. Två uppgifter, som är uppdelad i a- och b-uppgifter, så alltså fyra uppgifter totalt egentligen. Varje fråga ger 5 poäng. Gränsen för G är som på salstentan, 11 poäng och VG är 16. Den känns lite knivig men inte omöjlig. Borde kunna få ihop 11 poäng i alla fall. Hoppas jag.

Ska börja skriva så fort jag bloggat klart. Men jag är så trött. En kurskamrat kom över igår kväll och vi kollade på ESC och pratade, blev ganska sent, och så var jag tvungen att gå upp tidigt imorse för att jobba i ett par timmar. Fastnar med en massa annat, fast jag nu försökt börja skriva sen jag slutade jobba för en timme sen. Bland annat en massa intressanta rättsfall. Försöker hitta ett som är relevant för tentan, men hittar en massa andra som jag inte kan låta bli att läsa istället. Exempelvis en som ansökt om ökat bistånd för matkostnader, då personen hade bulimi och ansåg att hon behövde handla mer mat än genomsnittet i och med det. Haha, kunde hon inte ha ansökt om bistånd för vård istället? Det gick såklart inte igenom i rätten.

Nej, nu skriver jag istället.

Idag var sista dagen på universitetet, nu ska vi inte träffas i klassen eller gruppen mer förrän nästa termin. Det känns således som om sommarlovet redan börjat, och det var lite vemodigt att gå därifrån idag. Kommer sakna läraren, hon är verkligen hur bra som helst, klassen gav henne blommor som ett tecken på uppskattning. Kommer även sakna "min" grupp, tycker vi har samarbetat bra under terminen. Visst har vi haft lite mindre konflikter och så, men det är ju bara naturligt när man föses ihop med fem andra man själv inte valt att arbeta med, och när alla fungerar på olika sätt. Men nu på sista delkursen har vi verkligen funnit varandra och arbetat hur bra som helst ihop, varit effektiva samt har det blivit bra många ont-i-magen-skratt. Så jag kommer sakna mina fem gruppmedlemmar lite också, till hösten blir det ju nya grupperingar.

Vi fick ingen komplettering på våran sociala utredning heller! Fan vad skönt! Men det är faktiskt inte sommarlov även om det känns som det, utan på fredag får vi hemtentan och ska ägna oss åt den i en vecka. Sen är det lov. Om man nu kan se det som lov när man måste jobba i princip hela sommaren. Jag har faktiskt två jobb detta år.

Men såklart hinner jag vara ledig lite också och göra roliga saker. I februari bokade jag min biljett till festivalen Metaltown, tanken var att jag skulle ha det som tröst när studierna kändes tunga och jag behövde något roligt att tänka på. Fast nu har ju studierna gått så bra och varit så roliga att jag ens inte behövt trösta mig med tanken, men Metaltown blir det ju såklart ändå, om cirka tre veckor.

Har tänkt att skriva om våra redovisningar av de sociala utredningarna, hur det gick till när vi opponerade och agerade socialt utskott också, men det får bli en annan dag.

--
Btw, jag har härmed lyckats att inte vara frånvarande på en enda gruppträff eller ett enda seminarie, rollspel, kommunikationsövning, redovisning osv på hela terminen. Ger mig själv en klapp på axeln!

För en vecka sen vid den här tiden ungefär, kom jag hem från den längsta universitetsdagen denna termin. Eller ja, befann mig bara på universitetsområdet mellan 08:45 och 16:00 ungefär, och jag hann (i sällskap av en gruppmedlem) hem i ungefär en timme och sen träffades folk från klassen upp vid uni igen för att åka ut till en klasskamrats mysiga hus på landet några mil utanför Örebro. Detta för att någon kommit på idén att det vore en bra och trevlig grej att träffas utanför campus och dela med sig av erfarenheter. (Bra som dåliga). Och personen som kom på detta går i min grupp, jag är så stolt! ;) Nej, men det var ett jättebra initiativ, att dela med sig. Dels för sin egen skull men främst för att man kan lära sig så otroligt mycket av varandras historier. Till och med läraren i vår klass sa att det var en bra idé när hon fick höra om det.

Vi var sjutton personer (av ca 35 i klassen) som medverkade. Bra uppslutning ju! Ungefär hälften joinade. Jag ska inte berätta så mycket mer, för vi ingick ett muntligt kontrakt om tystnadsplikt/sekretess. Ska bara skriva att det var fyra personer som delade med sig av sina berättelser. Jag var en av dem, tro det eller ej. Berättade om anledningen till varför jag tog studieuppehåll. Pratade i säkert över en halvtimme, inför sexton andra personer. Lite imponerad är jag av mig själv, historien innehöll ganska jobbiga saker. Men jag fick ett superbra bemötande och komplimanger efteråt om att jag var stark som orkade berätta, och de sa att jag berörde. Jättenyttigt var det hur som helst. Både för mig att få berätta, och att få lyssna på de övriga tre som delade med sig. Lärde mig mycket genom deras narrativer också! Och så blir jag imponerad av min klass, som är så mogen och faktiskt redan ställer hur professionella frågor som helst. En del som ställde följdfrågor till oss som berättade blev jag mäkta imponerad av, de skulle av frågornas art redan ha kunnat vara färdigutbildade socionomer liksom...

Jag har hur som helst hamnat i en kanonbra klass. Även fast jag egentligen lämnade önskemål om att gå i just den klassen/gruppen för att jag redan hade en kompis som gick där, som sedan ju avbröt, det var verkligen tur att jag valde just denna ändå. Vi ska ses fler gånger och fortsätta att berätta.

---

On a not totally different note, så har jag ansökt om att bli volontärarbetare på Kvinnohuset i Örebro. Ska få gå på personlig intervju till hösten när de startar upp nya studiecirklar. Jag vill engagera mig.

Nu är även ledigheten slut, och imorgon ska vi ses i gruppen och lägga sista handen på utredningen. (Kanske krävs mer än imorgon, dock, den ska vara inne på torsdag). Har korrekturläst den, och journalen, totalt 26 sidor, idag. Men nu ska jag snart knyta mig, är kvar hos le boyfriend så jag åker imorgon bitti härifrån till Örebro.

Det har varit en intensiv vecka av flera olika skäl. Bland annat har vi i gruppen träffats jättemycket och skrivit klart nästan hela den sociala utredningen. Jag drömmer till och med om de fiktiva personerna i utredningen om nätterna nu. Det känns nästan som om de finns på riktigt, så mycket har vi arbetat kring dem. Ida och Anders och mamma Lisa som gick bort i bröstcancer 090314. Kan nästan deras påhittade personnummer utantill också. Jag sökte till och med på Ida och så hennes efternamn på Facebook och valde den tjejen som var mest lik bilden jag har av henne i mitt huvud. Och även hennes pappa Anders fick en sökning på Fejjan. Det fanns faktiskt två personer som liknade dem jättemycket! Haha, scary.

Anders har svårt att hantera sorgen efter hustrun Lisas frånfälle. (Frånfälle, hahaha. Internt. Skrattade så vi fick ont i magen och mitt smink rann).

Jaja, jag ska inte pladdra på om saker ingen förutom gruppen förstår i alla fall. Skulle egentligen mest bara skriva en kort uppdatering om att en längre (och mer seriös) uppdatering kommer inom en snar framtid. Vår grupp har nu unnat oss en fyradagars-helg. Väl förunnat, det är vi värda efter allt slit denna vecka.

Yes, omtentan är nu skriven. Fast jag somnade runt 05-tiden imorse och vaknade en gång i timmen tills jag gick upp klockan 12, och således var jättetrött och inte hann läsa mer innan jag gick, så känns det verkligen som att I NAILED IT. Jag skrev fyra sidor mer än förra gången, jag kände mig säker på alla frågor, det kändes inte som om jag var ute och cyklade på någon. Och jag behövde inte utnyttja all skrivtid heller, utan lämnade in den 1½ timme innan tidsfristen tog slut.

Om jag får gissa kommer jag få 14 poäng. Om tre veckor kommer svaret, men jag tänker inte gå runt och oroa mig för jag blir hur förvånad som helst om jag inte klarar G-gränsen i alla fall. Då har jag uppenbarligen noll i självkännedom, ingen kontakt med verkligheten och borde avbryta studierna med omedelbar verkan. Men jag har bra självkännedom och jag satte den, den dumma omtentan.

Idag är jag lite stolt över mig själv. Och jag har fått oerhört mycket mer självförtroende efter idag bara. Vi hade nämligen samtalsövning idag mellan 09:15 och 12:00. Jag spelade både socialsekreterare och klient i en annan grupps "fall" (vilket jag anmälde mig frivilligt till). Tyckte det gick bra att vara socialsekreterare ihop med en till ur min grupp. Samtalet flöt, jag kom på frågor att ställa.

Men det som var bäst, var när jag blev "inkallad" till den andra gruppen. Jag skulle spela en fyrabarnspappa som misshandlade sin fru, och vars yngsta son blivit aktualiserad hos socialtjänsten efter en anmälan från både grannar och förskola. Var sjukt nervös innan, över vad jag skulle säga/hitta på, när jag nu satt i en annan grupp med folk i klassen jag inte riktigt känner så bra. Två av dem var socialsekreterare, och tre var observatörer och antecknade det som sades. Men det gick över förväntan bra, och jag som trodde jag var dålig på rollspel fick nytt självförtroende. Svaren på frågorna "socialsekreterarna" ställde bara kom till mig. Helt automatiskt utan att jag behövde tänka efter särskilt mycket. Lite läskigt var det, levde mig verkligen in i rollen som den mansgrisen jag gestaltade.

Det var bara en eller ett par saker jag fick tänka lite på. Till exempel på frågan om vad "jag" skulle ha velat ha för jobb om jag inte hade det befintliga jobbet. Till slut klämde jag till med "trädgårdsmästare". Efteråt frågade en i gruppen jag gästspelade i, om det var något freudianskt att jag svarade just det kanske lite udda yrket. Men jag personligen avskyr trädgårdsarbete. Så kanske var det freudianskt i alla fall, eftersom jag även hatade rollen jag spelade.

Hur som helst, jag utvecklas! Förr fick jag magont bara av att tänka på rollspel/samtalsövningar, idag tyckte jag tll och med att det var roligt och tiden bara flög iväg. Efter idag behöver jag inte ens vara nervös inför framtida dylika övningar. Jag klarar ju det där galant.

Efter lektionen eller vad man ska säga, grupparbetade vi i några timmar. Skrev på den sociala utredningen. Det gjorde vi hela dagen igår också, så vi har redan kommit en bra bit på väg. Det känns skönt.

Det är helt sjukt vad snabbt terminen har gått också. Efter den här veckan, som ju tar slut imorgon, är det bara fyra veckor kvar av de ursprungliga tjugo. Varav en vecka är hemtenta-vecka. Mina kurskamrater börjar tala om att de längtar efter sommarlovet, men jag gör ärligt talat inte det. Men det beror säkert på att de har läst ända sen i september, och därför känner att det ska bli skönt med sommaruppehåll. Jag har ju bara läst sen i januari och jag fullkomligt älskar det! Jag älskar att plugga på universitet nu. Det gjorde jag inte på termin ett, men då hade jag inte heller rätt förutsättningar. Och innan jag började i januari så jobbade jag 1½ år och sommarlovet nu innebär jobb hela sommaren igen. Jag är inte direkt jättesugen på att jobba igen, det känns som om jag precis kom därifrån ju.

Meeen, det är trots allt fyra underbara veckor med studier kvar innan dess. Det enda smolket i guldbägaren (säger man så?) är omtentan imorgon. Hoppas jag får en bra feeling efter den, typ "YES, I nailed it!". Då kan jag njuta fullt ut av studierna återstoden av terminen.

Så kanske att jag borde läsa lite till nu. Även fast det känns som om jag har superbra koll den här gången. Ja, klart jag klarar den imorgon. Det gör jag. Och gör jag INTE det, ja, då får jag väl göra om den till hösten igen. För att få gå vidare till termin 3 krävs det att man har tagit totalt 45 högskolepoäng. Termin ett gav mig 30. Och jag får 15 till för delkurs två denna termin, för jag är hundra procent säker på att jag klarar den avslutande hemtentan den här terminen. Så då har jag ju 45 och får gå vidare. Faaast, jag kommer ju få 60 poäng, för jag SKA klara omtentan imorgon. Det bara är så. I'm confident.

Idag var det terminens elfte och sista seminarium. Det hette "att arbeta med sociala utredningar", men det vi diskuterade i tvärgrupper var de vetenskapliga artiklar vi gruppvis granskat och skrivit om, samt en individuell uppgift om svikna barn. Eller rättare sagt hur man ska bemöta barn och deras föräldrar på ett professionellt sätt och vad yrkesauktoritet innebär och så. Sista timmen av seminariet var mer som en lektion. Vi fick göra en självvärdering på baksidan av våra individuella uppgifter innan vi lämnade in dem. Betygsätta (1-5) dels den skriftliga uppgiften och dels vårt deltagande på seminariet. Synd att det inte var förra skriftliga uppgiften, om våldsutsatta kvinnor, som vi skulle självskatta. Den hade jag gett mig 4,5 på. Den om "svikna barn" kunde jag inte ge mig mer än tre på. Och just detta seminarium var inte mitt bästa, så där gav jag mig en tvåa. Jaja, så länge man är medveten om sina tillkortokommanden och jobbar på dem är det nog ingen fara.

Sen gick i alla fall läraren igenom vår nästa uppgift, vår största uppgift. Vi ska skriva en social utredning. Det ska bli hur spännande som helst. Ska träffas i gruppen på onsdag och börja med den. Imorgon har vi inget på universitet, då ska jag repetera inför omtentan på fredag. Men jag tänker inte sitta och råplugga i flera dagar som jag gjorde inför förra, jag tycker jag har mer koll nu ändå. Fast ett antal timmar lägger jag ner ändå.

Förresten, läraren sammanfattade vad vi hittills gjort på termin två och vad vi har kvar att göra. För er som kanske läser och funderar på att söka till socionom och undrar vad man egentligen gör lite mer konkret under utbildningen:

Vi har arbetat med/gjort:
Dokumentation
Anmälan/ansökan
Förhandsbedömning
Inlett utredning
Bistånd
Kritisk utredningsmetodik
Sekretess
Lagstiftning

Vi har kvar att göra:
Skriva utredning
Skriva klart journalen
Komma med förslag till beslut
Genomförandeplan
Vårdplan
Utredningen ska till utskottet för beslut

Nu var det visst ett tag sen jag skrev igen. Skulle ju skriva om den muntliga redovisningen, men det finns inte så mycket att skriva om den. Jag kunde det jag skulle säga som rinnande vatten och rent psykiskt tyckte jag inte det var så farligt att prata inför alla, var inte särskilt nervös innan eller något. Men när jag väl stod där framme och det var min tur att prata så krånglade kroppen rent fysiskt. Jag blev svag i benen, yr, fick smått suddig syn och pulsen rusade upp i typ 150 slag per minut. Grymt störande att kroppen ska hålla på sådär! Det ÄR ju ingen big deal! Men, den kanske ger sig ju mer jag övar. Såg efteråt att den skriftliga kompletteringen om man uteblivit skulle omfatta 5,5-7 skrivna A4-sidor. Så det är verkligen inte värt att missa ett seminarium om man absolut inte måste.

Hittills har jag inte missat ett enda, och jag planerar inte att missa något av de som är kvar heller. Har även inte missat en enda gruppträff. Strongt, tycker jag.

Imorgon är det ett seminarium om våldsutsatta familjer. Det är det första seminariet vi inte haft en gruppuppgift inför. Istället har vi haft en individuell uppgift där vi skulle reflektera över och skriva diskussionsfrågor till fem kapitel i boken "Våldsutsatta kvinnor - Samhällets ansvar". Hah, det har inte ens känts som att plugga när jag gjort den. Jag brinner inför frågor rörande våldsutsatta kvinnor, och jag läser sådant på min fritid. Efter det som hände i Bjästa var det många i min omgivning som sa att de öppet tog avstånd ifrån hela kommunen och att de var glada att de inte bodde där. Därför läste jag om Katarina Wennstams bok "Flickan och skulden" som är en dokumentär bok om våldtäkter, bara för att kunna få färska argument om att det som hände i Bjästa har hänt i HUR många olika kommuner som helst, och att det lika gärna skulle kunna gälla en tjej och en kille i DIN grund- eller gymnasieskola.

På tal om Katarina Wennstam så har jag nyligen även läst hennes triologi om mäns våld mot kvinnor. "Smuts", "Dödergök" och "Alfahannen", tre spänningsromaner som tar upp olika typer av våld mot kvinnor. Det är ju inte baserat på verkliga människor men samtidigt är Katarina Wennstam en erfaren journalist och har gjort stora efterforskningar inför böckerna. Så även om det är romaner tycker jag de kan vara oerhört nyttiga att läsa om man ska jobba inom områden där man möter våldsutsatta kvinnor. Förutom att få en större inblick i hur kvinnor och gärningsmän kan tänka och agera, så handlar böckerna även om hela rättsapparaten. Polisutredningen, rättegången osv. Om jag hade fått bestämma över socionomprogrammets litteraturlista hade jag infört alla tre böckerna som obligatorisk litteratur ;]

Nej, men ta det som ett tips ifall du som läser det här är socionomstudent eller funderar på att söka (eller om du bara vill ha något bra att läsa). Mycket nyttiga för att kanske få reda på hur kvinnor som upplevt våld tänker och känner. Själv har jag tyvärr upplevt det på nära håll. Jag tycker jag blivit starkare av det. Även om jag självklart inte hade valt att bli tillsammans med personen om jag visste vilket helvete som väntade i drygt ett år, men jag tycker inte att det är en nackdel nu inför framtida yrkesval.

Hepp, nu ska jag läsa även de kapitlen i "Våldsutsatta kvinnor - Samhällets ansvar" som man inte skulle reflektera över skriftligt.

Jag orkar inte författa något nytt om tentan, men vill ändå nämna det lite mer här i bloggen, så jag bjuder på min privata dagbok, valda delar, skrivet igår:

Igår kände jag mig för misslyckad ens för att skriva dagbok. Resultatet hade kommit upp på Studentforum, nu är där ett stort fett U i första delkursen. Plus att statistiken för tentan hade annonserats. 11% fick VG, 72% fick G och bara 17% fick U. 83% av alla är alltså smartare än jag är. Det känns verkligen inte bra det här. Jag försöker intala mig att jag bara gjorde ett par tabbar, och det gjorde jag väl egentligen också. Borde verkligen ha kommit på att skriva att den enskilde själv kan ge tillstånd att släppa på sekretessen och jag vet mycket väl att man utreder med hjälp av 11:1 SoL och inte 5:1. Herregud, varför skrev jag så?! Hjärnsläpp deluxe. Men samtidigt har självförtroendet fått sig en rejäl törn. Jag kanske är dummare än jag trodde.

...

Idag är det något bättre men fortfarande jobbigt. Var hur som helst på gruppträff på universitetet klockan tio.

...

Har även övat inför morgondagens redovisning. Som är muntlig. Inför hela klassen. Oh how I hate it. Men jag har inget val, även om det är frestande att ta skriftlig komplettering istället. Mest för jag skäms för att visa mig just nu, med så låg självkänsla. Tror folk kan se på mig att jag fick U. Det kan de ju inte.

Men med en lite mer positiv klang, som jag skrev i måndags:

Jag får se det från den ljusa sidan. Jag låg bara en poäng under G och jag HAR koll på vad det är man bör kunna och repetitionen som omtentan innebär gör enbart att jag lär mig mer inför framtiden.

Träligt att göra om tentan men jag fixar det. Imorgon kanske jag bjuder på ett inlägg om hur den muntliga redovisningen idag gick.

Omtenta på det här då! En poäng ifrån G, precis så som jag misstänkte att det skulle bli. Det är dock fortfarande lite surt även om jag var förberedd på det. Det "roliga" är att den frågan jag hade minst koll på, var den jag fick bäst poäng på och den jag trodde jag hade mest koll på fick jag minst poäng på. Herregud, jag kanske förtjänade ett U om jag inte ens har så stor koll. Jaja, då vet vi vad jag ska göra fredagen den sjunde maj då! (Om nu studentforum ville funka så att jag kan logga in och anmäla mig till omtentan).

Förutom att hämta ut tentan idag har jag även varit på föreläsning om tvångsvård av unga på institution och haft träff med gruppen. Ska väl deppa en stund över U:t och sen skriva lite om medling med anledning av brott, inför redovisningen på torsdag.

Fast först ska jag ringa och skälla på Blixtvik som skickar mig räkningar fast jag sagt upp abonnemanget redan. Den stackars växelpojken/flickan som svarar ska få på faan för att jag fick U på tentan, haha. ;) Nejdå, jag är för mesig för att skälla men jag ÄR irriterad.

Enligt hörsägen ska man få hämta ut tentan imorgon. Jag är skapligt nervös, fast jag försöker intala mig att jag ändå fått U och förberett mig för omtenta. Jag drömde om det natten tills idag till och med. Då drömde jag att jag fick VG. Det var lite ledsamt att vakna sen. Det är långt ifrån en sanndröm. Som sagt var får jag vara glad bara jag får G. Jag hoppas verkligen, verkligen det. Omtentan är även den förlagd till en fredagkväll. Jag har verkligen ingen lust att sitta i sex timmar till i en skrivsal på en fredagkväll. Hoppas nu bara att man verkligen får reda på resultatet imorgon, annars förlängs ju denna nervositet och den är inget rolig. Jag vill mest bara veta.

Veckan som gick nu innebar litteratursökning i biblioteket - en obligatorisk grej för att få G på kursen, samt två gruppträffar för att göra vårt arbete inför morgondagens seminarium om ekonomiskt bistånd. Jag har läst i handboken om det idag, repeterat.

Är kvar i Karlskoga, för jag börjar inte förrän 13:15 imorgon. Jag och pojkvännen har idkat rollspel. Muahaha. Fast det har vi, men inget barnförbjudet, utan bara i syfte att öva inför morgondagens samtalsövningar på seminariet. Jag är ju kass på rollspel och tror det är bra att öva. Imorgon ska vi agera socialsekreterare som ska ta reda på om klienten har rätt till ekonomiskt bistånd. (Alternativt agera klient, antar jag). Jag drog till och med fram datorstolen och satte mig mitt emot honom för att få en mer formell stämning, samt ställde mig upp och skakade hand.

Ungefär såhär gick rollspelet med pojkvännen.
T: Hahahahaa.
Jag: Ja hallå hahahaha, nej "ja hallå" kan jag väl inte säga, jag börjar om hahahaha.
T: Hahahahahaha
Jag: Hej, jag heter Ma-hahaha-lin-haha och jag-hahaha- jobbar hahaha här som hahah biståndshahahahandläggare hahah på socialkontohohohoret hahaha. Det här hahaha är ett utredande första samtal hahaha för att ta hahahha reda på vad hahahha vi kan hjälpa dig med hahhaha
T: Hahahahahaha, håller ni på och hahaha skrattar såhär mycket i skolan också?

Nejdå, det var inte hela rollspelet som blev så. Det var bara i början sen skärpte vi båda till oss och jag tyckte samtalet blev ganska bra, förutom att jag inte riktigt visste i slutet om han borde få ekonomiskt bistånd eller inte, baserat på det han hittade på. Tur man inte är färdigutbildad, tur man har kollegor att fråga när man väl är det.