Ökat självförtroende.

Idag är jag lite stolt över mig själv. Och jag har fått oerhört mycket mer självförtroende efter idag bara. Vi hade nämligen samtalsövning idag mellan 09:15 och 12:00. Jag spelade både socialsekreterare och klient i en annan grupps "fall" (vilket jag anmälde mig frivilligt till). Tyckte det gick bra att vara socialsekreterare ihop med en till ur min grupp. Samtalet flöt, jag kom på frågor att ställa.

Men det som var bäst, var när jag blev "inkallad" till den andra gruppen. Jag skulle spela en fyrabarnspappa som misshandlade sin fru, och vars yngsta son blivit aktualiserad hos socialtjänsten efter en anmälan från både grannar och förskola. Var sjukt nervös innan, över vad jag skulle säga/hitta på, när jag nu satt i en annan grupp med folk i klassen jag inte riktigt känner så bra. Två av dem var socialsekreterare, och tre var observatörer och antecknade det som sades. Men det gick över förväntan bra, och jag som trodde jag var dålig på rollspel fick nytt självförtroende. Svaren på frågorna "socialsekreterarna" ställde bara kom till mig. Helt automatiskt utan att jag behövde tänka efter särskilt mycket. Lite läskigt var det, levde mig verkligen in i rollen som den mansgrisen jag gestaltade.

Det var bara en eller ett par saker jag fick tänka lite på. Till exempel på frågan om vad "jag" skulle ha velat ha för jobb om jag inte hade det befintliga jobbet. Till slut klämde jag till med "trädgårdsmästare". Efteråt frågade en i gruppen jag gästspelade i, om det var något freudianskt att jag svarade just det kanske lite udda yrket. Men jag personligen avskyr trädgårdsarbete. Så kanske var det freudianskt i alla fall, eftersom jag även hatade rollen jag spelade.

Hur som helst, jag utvecklas! Förr fick jag magont bara av att tänka på rollspel/samtalsövningar, idag tyckte jag tll och med att det var roligt och tiden bara flög iväg. Efter idag behöver jag inte ens vara nervös inför framtida dylika övningar. Jag klarar ju det där galant.

Efter lektionen eller vad man ska säga, grupparbetade vi i några timmar. Skrev på den sociala utredningen. Det gjorde vi hela dagen igår också, så vi har redan kommit en bra bit på väg. Det känns skönt.

Det är helt sjukt vad snabbt terminen har gått också. Efter den här veckan, som ju tar slut imorgon, är det bara fyra veckor kvar av de ursprungliga tjugo. Varav en vecka är hemtenta-vecka. Mina kurskamrater börjar tala om att de längtar efter sommarlovet, men jag gör ärligt talat inte det. Men det beror säkert på att de har läst ända sen i september, och därför känner att det ska bli skönt med sommaruppehåll. Jag har ju bara läst sen i januari och jag fullkomligt älskar det! Jag älskar att plugga på universitet nu. Det gjorde jag inte på termin ett, men då hade jag inte heller rätt förutsättningar. Och innan jag började i januari så jobbade jag 1½ år och sommarlovet nu innebär jobb hela sommaren igen. Jag är inte direkt jättesugen på att jobba igen, det känns som om jag precis kom därifrån ju.

Meeen, det är trots allt fyra underbara veckor med studier kvar innan dess. Det enda smolket i guldbägaren (säger man så?) är omtentan imorgon. Hoppas jag får en bra feeling efter den, typ "YES, I nailed it!". Då kan jag njuta fullt ut av studierna återstoden av terminen.

Så kanske att jag borde läsa lite till nu. Även fast det känns som om jag har superbra koll den här gången. Ja, klart jag klarar den imorgon. Det gör jag. Och gör jag INTE det, ja, då får jag väl göra om den till hösten igen. För att få gå vidare till termin 3 krävs det att man har tagit totalt 45 högskolepoäng. Termin ett gav mig 30. Och jag får 15 till för delkurs två denna termin, för jag är hundra procent säker på att jag klarar den avslutande hemtentan den här terminen. Så då har jag ju 45 och får gå vidare. Faaast, jag kommer ju få 60 poäng, för jag SKA klara omtentan imorgon. Det bara är så. I'm confident.

Kommentarer
Postat av: Ben

Just det! Så ska det låta KLART du klarar det! Vi ses på söndag!

2010-05-07 @ 19:21:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0