socionomstudent

Jag kan inte sova för jag hostar så, och för att jag inte kan andas genom näsan. Jag är alltså sjuk. Typiskt. Insjuknade så smått i söndags, på allvar i måndags. Typiskt! Har inte behövt vara på universitetet sen förra onsdagen, har haft självstudier, så jag kunde ju ha blivit sjuk för en vecka sen istället tycker jag.

Så slapp jag missa litteraturseminariet "Bära eller brista" som är imorgon. Bestämde mig för en liten stund sen att det nog inte går att jag går dit. Kan inte sitta där och hosta ut och in på mig själv, vara helt disträ på grund av feber osv. Det är surt. Dels för att seminariet är en timme och fyrtiofem minuter långt. Den skriftliga ersättningsuppgiften uppskattar jag ta mycket, mycket längre tid. Kanske det fyrdubbla. Och dels för att jag hatar att missa saker, hatar att vara frånvarande. Under de åren jag jobbade inom äldreomsorgen sjukanmälde jag mig typ aldrig (max två dagar under hela tiden, och då var det verkligen illa). Och dels för att jag förberett mig för seminariet, och tycker det skulle bli intressant att diskutera och höra vad andra har för synpunkter osv.

Men. Det är ingenting att göra någonting åt. Alla blir sjuka någon gång. Eventuellt mår jag mirakulöst nog bättre imorgon bitti, och klarar av att ta mig dit ändå. Jag hoppas på det, får se. Ska åter bege mig till sängen och se om det kan sluta klia i halsen exakt hela tiden.