How a dream can come true.
Det här har ingenting med utbildningen att göra, men med socialt arbete, och jag är så SJUUKT GLAD OCH TAGGAD!
Så, ehm, läsa gärna ändå och gläds med mig :)
---
Våren 2006: Gör ett projektarbete om Mocambique på folkhögskolan. (Man blev slumpmässigt tilldelad ett land som hade samma begynnelsebokstav som ens förnamn). I arbetet som varade under några veckors tid ingick att göra ett skriftligt arbete med fakta om landet, att hålla muntlig redovisning för klassen och att med händerna skapa en stor demografisk karta med hjälp av bland annat hönsnät och papier-maché. Det var så jag fick ett intresse för landet och tanken att någon gång åka dit på semester föddes.
Våren 2011: Surfade runt bland sommarkurser och såg en distanskurs i portugisiska som jag på kul anmälde mig till för att tanken att åka till Mocambique fortfarande låg i mitt undermedvetna och gnagde.
Tidig sommar 2011: Får nys om att man kan åka som volontär och bestämmer mig för att göra det. Någon gång i framtiden. Kanske efter socionomexamen. Lär mig (lite) portugisiska via distanskursen som ges via Högskolan Dalarna samtidigt som jag sommarjobbar inom äldreomsorgen som jag gjort totalt sju somrar.
Mitten av sommar 2011: Efter vissa händelser och dialoger på jobbet bestämmer jag mig för att ta tag i saken NU, inte lägga det på framtiden, utan göra det NU innan det blir för sent. Jag börjar spara pengar (mer än jag vanligtvis gör) och kolla upp olika organisationer att åka via.
Sensommar/höst 2011: Berättar för alla i min omgivning om mina planer om att åka till Mocambique. Börjar med ett telefonjobb parallellt med heltidspraktiken för att kunna lägga undan ännu mer pengar, nästan varje dag i två månader går jag upp 05-05:30 och jobbar två timmar innan praktiken, samt nästan varje helg. Har även bestämt mig för en organisation, Peaceworks, som jag i första hand tänker satsa på.
22/12 2011: Frågar min handledare på socialtjänsten om hon kan vara referens, vilket hon mycket gärna ville vara (visade sig dock sedan att det inte behövdes någon referens).
26/12 2011: Börjar fylla i den tre sidor långa ansökan med många kluriga frågor (som dessutom skulle besvaras på engelska) till Peaceworks.
29/12 2011: Efter att ha ägnat en hel del timmar åt att fila på mina svar samt skrivit ett motivationsbrev, så betalar jag den administrativa avgiften på 300:- och skickar in min ansökan.
30/12 2011: Får svar via mejl redan dygnet efter. Peaceworks kallar mig till intervju på sitt huvudkontor i Stockholm redan veckan därpå.
4/1 2012: Åker på intervjun i Sthlm. Skitnervös innan, men intervjun går bra, och de ställde ungefär samma frågor som jag redan svarat på i ansökan. Peaceworks säger JA och ska skicka vidare min ansökan till ICYE, som är en internationell organisation som tydligen har sista ordet.
26/1 2012: Efter veckor av väntan plingar iPhonen äntligen till medan jag sitter på universitetet och grupparbetar. Jag fick hjärtklappning och började darra medan jag läste, mina gruppmedlemmar trodde nog först att något var fel. Men det var ett mejl som sa att ICYE också sagt ja och att jag får åka till Mocambique! Vilken lokalorganisation det blir är ännu inte helt klart, men däremot är det klart att det på något vis blir arbete med föräldralösa eller utsatta barn.
18/6 2012 och sju veckor framöver: Bor och volontärarbetar i Mocambique!
Så, ehm, läsa gärna ändå och gläds med mig :)
---
Våren 2006: Gör ett projektarbete om Mocambique på folkhögskolan. (Man blev slumpmässigt tilldelad ett land som hade samma begynnelsebokstav som ens förnamn). I arbetet som varade under några veckors tid ingick att göra ett skriftligt arbete med fakta om landet, att hålla muntlig redovisning för klassen och att med händerna skapa en stor demografisk karta med hjälp av bland annat hönsnät och papier-maché. Det var så jag fick ett intresse för landet och tanken att någon gång åka dit på semester föddes.
Våren 2011: Surfade runt bland sommarkurser och såg en distanskurs i portugisiska som jag på kul anmälde mig till för att tanken att åka till Mocambique fortfarande låg i mitt undermedvetna och gnagde.
Tidig sommar 2011: Får nys om att man kan åka som volontär och bestämmer mig för att göra det. Någon gång i framtiden. Kanske efter socionomexamen. Lär mig (lite) portugisiska via distanskursen som ges via Högskolan Dalarna samtidigt som jag sommarjobbar inom äldreomsorgen som jag gjort totalt sju somrar.
Mitten av sommar 2011: Efter vissa händelser och dialoger på jobbet bestämmer jag mig för att ta tag i saken NU, inte lägga det på framtiden, utan göra det NU innan det blir för sent. Jag börjar spara pengar (mer än jag vanligtvis gör) och kolla upp olika organisationer att åka via.
Sensommar/höst 2011: Berättar för alla i min omgivning om mina planer om att åka till Mocambique. Börjar med ett telefonjobb parallellt med heltidspraktiken för att kunna lägga undan ännu mer pengar, nästan varje dag i två månader går jag upp 05-05:30 och jobbar två timmar innan praktiken, samt nästan varje helg. Har även bestämt mig för en organisation, Peaceworks, som jag i första hand tänker satsa på.
22/12 2011: Frågar min handledare på socialtjänsten om hon kan vara referens, vilket hon mycket gärna ville vara (visade sig dock sedan att det inte behövdes någon referens).
26/12 2011: Börjar fylla i den tre sidor långa ansökan med många kluriga frågor (som dessutom skulle besvaras på engelska) till Peaceworks.
29/12 2011: Efter att ha ägnat en hel del timmar åt att fila på mina svar samt skrivit ett motivationsbrev, så betalar jag den administrativa avgiften på 300:- och skickar in min ansökan.
30/12 2011: Får svar via mejl redan dygnet efter. Peaceworks kallar mig till intervju på sitt huvudkontor i Stockholm redan veckan därpå.
4/1 2012: Åker på intervjun i Sthlm. Skitnervös innan, men intervjun går bra, och de ställde ungefär samma frågor som jag redan svarat på i ansökan. Peaceworks säger JA och ska skicka vidare min ansökan till ICYE, som är en internationell organisation som tydligen har sista ordet.
26/1 2012: Efter veckor av väntan plingar iPhonen äntligen till medan jag sitter på universitetet och grupparbetar. Jag fick hjärtklappning och började darra medan jag läste, mina gruppmedlemmar trodde nog först att något var fel. Men det var ett mejl som sa att ICYE också sagt ja och att jag får åka till Mocambique! Vilken lokalorganisation det blir är ännu inte helt klart, men däremot är det klart att det på något vis blir arbete med föräldralösa eller utsatta barn.
18/6 2012 och sju veckor framöver: Bor och volontärarbetar i Mocambique!
Anything is possible.
Högt tempo, and I like it!
Sorry! Termin 6 har börjat, jag läser den valbara kursen Missbruk och behandling. Så jävla bra kurs med superbra och engagerade lärare! Är så himla glad att jag valde just denna kurs av de fyra som finns att välja på, även om jag fick lite panik i början när vi fick reda på att vi under de fem veckor som kursen pågår ska skriva ett PM på 10 sidor i grupp, ha en muntlig examination i form av ett föredrag på 15 minuter OCH en salstenta utan böcker.
Men seriöst, det är termin 6 nu, egentligen borde detta tempo och höga krav ha kommit tidigare under utbildningen. Visst, det är skönt att inte alltid ha supermycket att göra och inte så många lärarledda lektioner, men jag märker ju nu att detta är mycket mycket bättre. Har redan lärt mig så oerhört mycket som jag kommer ha nytta av i yrkeslivet sedan och det har bara gått en vecka. Ser fram emot den kunskap jag kommer ha fått om ytterligare fyra veckor när kursen är slut.
Nu ska jag gå och läsa kurslitteratur innan jag sover, det har blivit min nattlektyr, under den här kursen kan man inte direkt unna sig att läsa fiktion. But I like it! Intressant litteratur, ju.
Men seriöst, det är termin 6 nu, egentligen borde detta tempo och höga krav ha kommit tidigare under utbildningen. Visst, det är skönt att inte alltid ha supermycket att göra och inte så många lärarledda lektioner, men jag märker ju nu att detta är mycket mycket bättre. Har redan lärt mig så oerhört mycket som jag kommer ha nytta av i yrkeslivet sedan och det har bara gått en vecka. Ser fram emot den kunskap jag kommer ha fått om ytterligare fyra veckor när kursen är slut.
Nu ska jag gå och läsa kurslitteratur innan jag sover, det har blivit min nattlektyr, under den här kursen kan man inte direkt unna sig att läsa fiktion. But I like it! Intressant litteratur, ju.
