socionomstudent

Idag har våran grupp varit på skuld- och budgetrådgivningen och inlett våran fältrapport med en intervju. Sedan hade vi handledning med läraren. Mer om det någon annan dag, är inte på skrivhumör nu, men jag tänkte bara uppdatera så att ni få som troget läser denna blogg vet att jag fortfarande kämpar på.

Har även anmält mig till en kurs som studenthälsan håller; "Att hantera blyghet och social osäkerhet". Tror att den kan vara jävligt bra för mig. Den börjar när de fått in tillräckligt många anmälningar (6-8), hoppas de får det snart, hoppas de får in det överhuvudtaget så att kursen drar igång. Fast det har blivit bättre, jag har "outat" mig och nu när de andra i min projektgrupp vet om att jag är socialt osäker så känns det lättare och jag gör framsteg, både i grupparbetet och på seminariumen. I fredags när vi redovisade fallanalysen gick det riktigt bra (i mina mått mätt - inte i den mest pratglada och sociala människans mått). Det var dock bara i tvärgrupper. När vi är klara med fältrapporten ska vi redovisa för hela klassen, i minst en halvtimme. Egentligen 45 minuter, men vi är bara fyra stycken i "min" grupp, och de flesta andra är sex, så vi fick liiite dispens.

Nu när jag väl är igång med skrivandet så inföll sig visst lusten ändå. Det var intressant på skuld- och budgetrådgivningen, lät som ett positivt yrke ändå. De ser ju resultat, de hjälper folk rent konkret och socionomen vi intervjuade sa att det var det enda yrket hon jobbat med inom socialt arbete där hon fått blommor av klienterna. :P Dock klagade hon på lönen. Men det är väl så, socionomer får skitlöner. Vi har inte direkt fått någon positiv bild av socionomyrket this far... "Det är otacksamt, det är slitigt, det är tungt, det är kassa löner"... Meeen man får ju hjälpa folk då och då också, någon blir kanske bättre.. Och så är det ju bra att vi får reda på vad vi ger oss in i redan i början av utbildningen istället för att det ska komma som en chock när man står där och är nyexaminerad och ska ge sig i kast med sitt första jobb.

Jösses vad trött jag är. Förra veckan höll jag mitt löfte och var inne på universitetet varje dag, och så blir det även denna vecka. Mest för att vi har gruppträff eller föreläsningar precis varje dag, hehe. Men måste ändå åka in före eller stanna kvar efter och läsa lite i någon tyst läsesal. I slutet av veckan har vi forumspel som jag inte riktigt vet vad det innebär, men jag fasar för det i alla fall. Usch och blä för improviserade teaterliknande grejer. Fast det fixar jag. Visst?